Spännande bok om häxprocesser
Häxmodern är en bok som tar oss tillbaka till det tidigmoderna Sverige. I huvudrollen finns Malin Matsdotter som föll offer för den stora häxjakten i Stockholm 1676. Hon var ett av flera offer för trolldomshysterin.
Författaren bakom boken är FD Marko Lamberg som är historiker och specialist på äldre nordisk historia. Så här berättar Lamberg om sitt verk:
-Det rör sig om en analys av en process som ledde till att alldeles oskyldiga utpekades som häxor och till och med avrättades som sådana. Den österbottniska utflyttaren Malin Matsdotter är huvudpersonen, men boken presenterar också ett flertal andra människor i skiftande roller: som anklagare, som offer och som domare.
Den finska utgåvan Noitaäiti – Malin Matsintyttären tarina kom ut 2019 och nu 2021 har boken kommit i svensk översättning. Lamberg är nöjd med att boken står till buds både på finska och på svenska eftersom allt flera människor nu kan lära känna Malin Matsdotter och få rätt information om henne:
-Min mening har varit att göra människor uppmärksamma på Malins öde. De flesta finländare hade ju inte hört talas om henne. Malin har varit bättre känd i Sverige, men det har också presenterats felaktiga eller vilseledande uppgifter om henne.
-Jag ville också redogöra för det händelseförlopp som skakade det svenska samhället och huvudstaden Stockholm. Jag ville också poängtera hur hopplöst det var för de anklagade att försöka försvara sig när den allmänna stämningen var upphetsad. De flesta trodde faktiskt på de historier som berättades för dem, tillägger Lamberg.
Offer för fördomar
I sin bok vill Lamberg lyfta fram att det i många fall var människor som hade en icke-svensk bakgrund som blev anklagade för häxeri. Bland dem fanns flera med finsk bakgrund precis som Malin Matsdotter. Tidigare forskare har vanligen ignorerat språk- och kulturskillnadernas betydelse i samband med häxjakten:
-Det är häpnadsväckande att många forskare har förbigått de kulturella faktorerna och de etniska stereotypierna bakom trolldomsanklagelserna. Några har berört den dimensionen, men faktiskt bara i förbigående. Trots det vet vi att det fanns flera med finsk bakgrund också bland dem som utpekades som häxor på många andra orter, berättar Lamberg.
På 1600-talet var trollkunnighet och förmåga att kunna läsa besvärjelser egenskaper som kopplades starkt ihop med finländare på grund av deras exotiska bakgrund och finska språket som för många var obegripligt.
Fortfarande aktuella teman
Trots att livet på 1600-talet skiljer sig väldigt mycket från livet på 2000-talet kämpar vi delvis fortfarande med några samma problem som tidigmoderna människor:
-Ja, man kan faktiskt fråga sig, hur pass mogna vi är på 2000-talet inför våra sociala medier och fake news och informationskrigföring. Det är fortfarande svårt att sortera information på ett tillförlitligt sätt, säger Lamberg.
Bakom häxanklagelser fanns påtryckningar och lögner. Ryktesspridning och medveten smutskastning har inte försvunnit från samhället men vi kan alla välja att bekämpa sådant beteende och vara vänliga mot varandra.
-Vi är lika med våra förfäder på gott och ont, summerar Lamberg.
För tillfället jobbar Marko Lamberg som forskare på nordiska språk vid Åbo universitet.
Tilläggsinformation:
Pohjoismaisten kielten oppiaine
Skribenten studerar nordiska språk vid Åbo universitet.