Svenskan på spåren i Åbo

På kursen Svenskan i samhället bekantade vi oss under hösten med forskningen om lingvistiska landskap och genomförde ett eget litet forskningsprojekt via uppgiften Svenska på stan: lingvistiska landskap i Åbo.

I forskning om lingvistiska landskap undersöks språkens visuella närvaro i det offentliga rummet som skapas och förändras över tid. Termen lanserades inom sociolingvistiken och forskningen på området har ökat exponentiellt sedan dess. Studierna har ofta koppling till språkpolitik och minoritetsspråk och man strävar efter att beskriva hur olika språk representeras i offentliga rum, exempelvis på olika typer av skyltar, i reklam och meddelanden. Temat är högaktuellt då boken Kieli maisemassa, maisema kielessä — Tutkimuksia Turusta om de lingvistiska landskapen i Åbo nyligen redigerades av lärare och forskare vid Institutionen för språk och översättningsvetenskap vid Åbo universitet.

På kursen lärde vi oss om det aktuella temat under en föreläsning av forskardoktor Eveliina Tolvanen som själv har disputerat i myndighetsspråk och forskat i lingvistiska landskap. Efter föreläsningen var det dags att tillämpa vår nya kunskap i praktiken i ett grupparbete där det undersöks på vilket sätt svenskan kan ses i det lingvistiska landskapet i det tvåspråkiga Åbo. Till undersökningsställen valde vi Museet Ett Hem, Åbo Svenska Teater, Aboa Vetus och Åbo domkyrka. Först bekantade vi oss med den gällande lagstiftningen om språket på skyltar och besökte undersökningsställenas nätsidor innan vi sedan kontaktade undersökningsställena själva. Vi frågade om lov att få fotografera skyltningarna i lokalerna, analysera materialet och sedan presentera våra resultat på kursen och via universitetets kanaler i sociala medier.

Ett hem

Den första gruppen besökte Museet Ett Hem som är ett hemmuseum för Helene och Alfred Jacobsson från sekelskiftet 1900. Museet representerar deras ursprungliga heminteriör. Paret testamenterade sitt hem till Stiftelsen för Åbo Akademi. Språket i verksamheten styrs inte av lagar eftersom museet är privatägt. Vi antog att svenska spelar en stor roll i museet eftersom museet ägs av en svenskspråkig stiftelse.

Innan vi gick till museet tog vi reda på hur olika språk representeras på museets nätsidor. Nätsidorna var tillgängliga på svenska, finska och engelska. Innehållet och informationen i alla språkversionerna motsvarade i huvudsak innehållsmässigt varandra. På museet fotograferade och analyserade vi skyltningarna samt informationsbladen och jämförde på vilket sätt olika språk representeras i dem. Museet erbjuder två olika informationsblad om museets föremål och konstverk på tre språk, svenska, finska och engelska. Språken är likvärdiga i informationsbladen och informationen lika omfattande på alla tre språken. På informationsbladen står texten först på svenska. Varningsskyltar och anvisningar i museet har dock oftast först finska. Det är förståeligt för att vi är i Finland där den stora majoriteten är finskspråkig. Även på varningsskyltarna och på anvisningarna är språken jämlika så att texten hade samma teckensnitt och font på finska, svenska och engelska eller i vissa fall endast på finska och svenska. En sak som endast anges på svenska är museets namn, Ett Hem.

I bild 1 presenteras ett kollage av exempel från det lingvistiska landskapet i museet Ett Hem. I den första bilden kan man se ett informationsblad om museet där museets namn står först och med största storlek på svenska. De två följande bilderna är tagna i Konsulinnans budoar, och som man kan se står rummets namn med största storlek och först på svenska i informationsbladet om konstverken i museet. I den sista bilden visas en varningsskylt där texten står först på finska, men den svenska texten nedanför är lika stor och har samma teckensnitt.

Åbo Svenska Teater

Den andra gruppen fick äran att besöka Finlands äldsta fortfarande verksamma teater Åbo Svenska Teater (ÅST). ÅST grundades 1839 och drivs idag av Åbo Svenska Teaterförening. På grund av att teatern inte ägs av staden eller staten gäller språklagen inte den, utan teatern kan själv bestämma vilka språk som används. Vi utredde hur olika språk framträder på ÅST i skyltar, reklam, broschyrer och konstverk samt i själva arkitekturen.

Svenska dominerar kraftigt det lingvistiska landskapet på ÅST. Texterna är nästan alltid först på svenska. I broschyrer och reklam står texten först på svenska och sedan på finska och i vissa fall även lite kortare på engelska. Det finns också flera skyltar endast på svenska. Åbo stads officiella skyltar är dock först på finska och sedan på svenska. Detta beror på att Åbo är en tvåspråkig stad där finska är majoritetsspråket. Byggnaden härstammar från en tid då svenskan dominerade som högkulturens språk, vilket i sin tur återspeglas i det lingvistiska landskapet på ÅST, särskilt i de fall där texten är en fast del av byggnaden. Bland dessa fall finns också spår av andra språk, såsom orden parterre och amfi.

I bild 2 presenteras ett kollage av exempel från det lingvistiska landskapet på ÅST. I den första bilden kan man se en reklam där texten står först på svenska och sedan på finska utanför ÅST. I den andra bilden visas Åbo stads officiella skylt om högsta antalet personer som får inrymmas i lokalen samt en äldre enspråkig skylt. I den tredje bilden visas en fast skylt som var flerspråkigare än förväntat.

Åbo domkyrka

Den tredje gruppen besökte Åbo domkyrka som är Finlands nationalhelgedom och även fungerar som huvudkyrka för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I Åbo domkyrka var syftet att fotografera skyltar som finns i kyrkan, samla in ett urval av bilder och analysera vilken ställning svenskan har i Åbo domkyrka med hjälp av bilderna. Vi var mest intresserade av om svenskan och finskan har en jämlik ställning i kyrkan, särskilt på skyltarna.

Vi besökte Åbo domkyrka en eftermiddag och samlade in vårt material. Kyrkobyggnaden kan indelas i olika rum: entrén, kyrksalen, ett separat rum för garderoben och badrummen. På andra våningen finns det Domkyrkomuseet. De flesta skyltarna som vi undersökte både i själva kyrksalen och i Domkyrkomuseet var trespråkiga. Skyltarna har ett musealt innehåll och ger information om föremålen samt kapellen som finns i kyrkan. På skyltarna står informationen först på finska sedan på svenska och sist på engelska i fallande ordning. Textstorleken på skyltarna är samma på alla språkvarianter. Det mest överraskande resultatet var att de flesta skyltar är trespråkiga, dvs. har finska, svenska och engelska textvarianter. Detta visar hur viktig Åbo domkyrka är som nationellt monument och turistdestination.

Enligt kyrkolagen ska gudstjänster och annan verksamhet ordnas efter behov på både finska och svenska. Inom samernas hembygdsområde ska gudstjänster och annan verksamhet ordnas även på samiska. Vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar är det möjligt att använda även andra språk. Därtill har varje medlem i kyrkan rätt att få de kyrkliga förrättningar som gäller henne eller honom utförda på sitt eget språk, finska eller svenska, och inom samernas hembygdsområde på samiska.

I bild 3 presenteras ett kollage av exempel från det lingvistiska landskapet i Åbo domkyrka. I den första bilden presenteras en skylt som var flerspråkigare än väntat. I den andra bilden kan man se olika takkonstruktioner för kyrkan som förklaras endast på finska och svenska. I den tredje bilden visas ingången till Pilgrimscentrum där skylten är på finska, svenska och engelska.

Eftersom uppgiftens syfte var att utforska svenska språkets ställning i Åbo domkyrka, koncentrerade vi oss inte så mycket på andra språk förutom finska och engelska men det förekom också andra språk på mindre skyltar och broschyrer om kyrkan. Det lingvistiska landskapet i Åbo domkyrka vore ett intressant föremål för en undersökning i en pro gradu-avhandling.

Aboa Vetus

Den fjärde gruppen bekantade sig med det lingvistiska landskapet i Aboa Vetus. Aboa Vetus är det enda arkeologiska museet i Finland och det visat Åbo stads historia genom arkeologiska föremål och medeltida husruiner. Utställningarna i Aboa Vetus förnyades 2024–2025 och det verkar som om svenskan beaktades väl vid renoveringen. Svenskan har en likvärdig ställning trots att Aboa Vetus som ett privatägt museum inte omfattas av Finlands språklag.

Museet tar väl hänsyn till tvåspråkigheten i Finland och även turister med engelska texter. Skyltarna på museet är konsekvent på tre språk: finska, svenska och engelska, med samma teckenstorlek och färg. Museet erbjuder allmänna visningar på finska men man kan också beställa svenskspråkiga visningar på förhand. Aboa Vetus har en omfattande audioguide även på svenska, och en audioguide på ukrainska finns därtill tillgänglig på nätet. Den svenska audioguiden läses dock högt av en sverigesvensk läsare. De tillfälliga skyltarna på museet finns endast på finska och engelska.

I bild 4 presenteras ett kollage av exempel från det lingvistiska landskapet i Aboa Vetus. I den första bilden visas en skylt där texten står likvärdigt på finska, svenska och engelska. I den andra bilden kan man se en tillfällig skylt som är endast på finska och engelska.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Aboa Vetus nya utställningar är ett lysande exempel på hur svenskan kan tas i beaktande när offentliga utrymmen utvecklas och förnyas. Det lingvistiska landskapet i Aboa Vetus har också analyserats i den nya boken om lingvistiska landskap i Åbo.

Uppgiften Svenska på stan var lärorik och inspirerande. Vi tackar Museet Ett Hem, Åbo Svenska Teater, Aboa Vetus och Åbo domkyrka för det fina samarbetet!

Artikeln är skriven av universitetsläraren Anne-Maj Åberg med studenterna på kursen Svenskan i samhället på nordiska språk vid Åbo universitet hösten 2025.

Museet Ett Hem analyserades av Jami Glader, Aku Hyrsylä och Jenni Laurén,
Åbo Svenska Teater analyserades av Maija Kesäniemi, Vehka Liimatainen och Olivia Teiksala,
Åbo domkyrka analyserades av Maria-Irene Eronen, Kirsimarja Jaakkola och Aino Torni,
Aboa Vetus analyserades av Ilari Heinonen-Talus, Joona Maaranen och Viivi Toivola.