{"id":8968,"date":"2022-09-26T08:00:55","date_gmt":"2022-09-26T05:00:55","guid":{"rendered":"https:\/\/sites.utu.fi\/hiiskuttua\/?p=8968"},"modified":"2022-09-22T17:12:00","modified_gmt":"2022-09-22T14:12:00","slug":"sprakpolitik-i-finland-och-sverige-en-overblick-over-skillnaderna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/sprakpolitik-i-finland-och-sverige-en-overblick-over-skillnaderna\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5kpolitik i Finland och Sverige \u2013 en \u00f6verblick \u00f6ver skillnaderna"},"content":{"rendered":"

Spr\u00e5klagstiftning och minoritetsspr\u00e5k \u00e4r betydande skillnader i spr\u00e5kpolitiken i Finland och Sverige. I Finland har de nationella spr\u00e5ken definierats i lag sedan 1919, medan det i Sverige inte fanns n\u00e5gon sammanh\u00e5llen officiell spr\u00e5kpolitik f\u00f6re 2009.<\/em><\/p>\n

Spra\u030ak och samha\u0308lle h\u00e4nger starkt ihop. Detta avspeglas bland annat i hur spra\u030akpolitiken ser ut i olika l\u00e4nder. Finland och Sverige har en la\u030ang gemensam historia. I likhet med andra nordiska la\u0308nder har v\u00e5ra l\u00e4nder en liknande spra\u030akpolitik. Men det finns a\u0308ven n\u00e5gra intressanta skillnader.<\/p>\n

De st\u00f6rsta skillnaderna ga\u0308ller sj\u00e4lva spra\u030aklagstiftningen och det som juridiskt kallas minoritetsspra\u030ak. Finland har varit ett tva\u030aspra\u030akigt land sedan 1919. Da\u030a faststa\u0308lldes finska och svenska som officiella spra\u030ak i grundlagen. I Finland har var och en \u201dra\u0308tt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak anva\u0308nda sitt eget spra\u030ak, antingen finska eller svenska, samt att fa\u030a expeditioner pa\u030a detta spra\u030ak ska tryggas genom lag\u201d. I Sverige, som har pr\u00e4glats av en mycket st\u00f6rre kulturell ma\u030angfald \u00e4n Finland sedan senare h\u00e4lften 1900-talet, fanns ingen sammanha\u030allen officiell spra\u030akpolitik fo\u0308re 2009. Trots att svenska entydigt varit och \u00e4r majoritetsspra\u030ak i Sverige definierades det inte som ett officiellt spra\u030ak f\u00f6rr\u00e4n spra\u030aklagen tra\u0308dde i kraft 2009.<\/p>\n

Minoritetsspr\u00e5kens st\u00e4llning<\/strong><\/h2>\n

I Sveriges spra\u030aklag fastsl\u00e5s svenskans sta\u0308llning som landets huvudspra\u030ak. D\u00e4rtill beskrivs minoritetsspra\u030akens ra\u0308ttigheter och ra\u0308tten till det egna modersma\u030alet. Sverige har fem nationella minoritetsspra\u030ak: finska, jiddisch, mea\u0308nkieli, romani chib och samiska. De utg\u00f6r en sja\u0308lvklar del av den svenska historien och det nationella kulturarvet och bo\u0308r d\u00e4rf\u00f6r bevaras. Samiska, finska och mea\u0308nkieli a\u0308r s\u00e5 kallade territoriella minoritetsspra\u030ak, dvs. de har juridisk och officiell status i vissa kommuner. Romani med sina olika varianter och jiddisch a\u0308r d\u00e4remot icke-territoriella minoritetsspra\u030ak som enligt spra\u030aklagen ska hja\u0308lpas att o\u0308verleva i Sverige. Den flerspra\u030akighet som finns i Sverige erka\u0308nns och synliggo\u0308rs s\u00e5lunda sedan 2009 juridiskt: spra\u030aklagen syftar till att sta\u0308rka inte bara svenskans sta\u0308llning utan ocksa\u030a andra spra\u030ak.<\/p>\n

I Finlands spr\u00e5klag ges ingen definition pa\u030a minoritetsspra\u030ak. De spra\u030akliga minoriteterna har alltid varit mycket mindre b\u00e5de i fr\u00e5ga om antal och andel i Finland a\u0308n pa\u030a andra ha\u030all i Europa. Ut\u00f6ver finska och svenska har \u00e4nd\u00e5 de tre samiska spra\u030aken nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska samt romani och teckenspra\u030ak talats l\u00e4nge i Finland. Den svensktalande minoriteten har ett gott spra\u030akskydd d\u00e5 svenska \u00e4r ett nationalspr\u00e5k i Finland. Detta avviker i positiv bem\u00e4rkelse fr\u00e5n situationen f\u00f6r de flesta spr\u00e5kliga minoriteter runtom i va\u0308rlden.<\/p>\n

Den lagstadgade tva\u030aspra\u030akigheten i Finland inneba\u0308r bland annat att alla lagar och fo\u0308rordningar ska finnas tillga\u0308ngliga pa\u030a ba\u030ade finska och svenska. Individen har ra\u0308tt att anva\u0308nda sitt modersma\u030al i domstolen och hos myndigheter. Det finns ocks\u00e5 ett parallellt skolsystem pa\u030a respektive spra\u030ak. De tv\u00e5 nationalspra\u030aken sto\u0308ds d\u00e4rtill av att alla elever la\u0308ser det andra spra\u030aket i skolan. Finlands spra\u030aklag syftar a\u0308ven till att go\u0308ra tva\u030aspra\u030akigheten synlig i vardagen. Exempelvis ska officiella skyltar och va\u0308gma\u0308rken i tva\u030aspra\u030akiga kommuner finnas pa\u030a ba\u030ade svenska och finska.<\/p>\n

Ut\u00f6ver dessa skillnader g\u00e4llande spra\u030aklagstiftning och minoritetsspra\u030ak finns ytterligare en central skillnad. I Sverige kra\u0308ver man inte dokumenterade kunskaper i svenska d\u00e5 invandrare fr\u00e5n andra l\u00e4nder \u00e4n Norden so\u0308ker medborgarskap. I Finland kra\u0308vs fa\u0308rdigheter i finska eller svenska pa\u030a niva\u030a B1 enligt den gemensamma europeiska referensramen f\u00f6r spr\u00e5k (CEFR).<\/p>\n

Mer information om spra\u030akpolitiken i Finland och Sverige:<\/strong><\/p>\n

Halonen, M., Ihalainen, P., & Saarinen, T. (red.) 2014. Language policies in Finland and Sweden: Interdisciplinary and multi-sited comparisons<\/em>. Channel View Publications.<\/p>\n

Johansson, M. & Pyykko\u0308, R. (red.) 2005. Monikielinen Eurooppa: kielipolitiikkaa ja ka\u0308yta\u0308nto\u0308a\u0308<\/em>. Helsingfors: Gaudeamus.<\/p>\n

Josephson, O. 2018. Spra\u030akpolitik<\/em>. Stockholm: Morfem.<\/p>\n

Melander, B. 2007. Spra\u030akpolitik och spra\u030akva\u030ard. I: Sundgren, E. (red.) 2007. Sociolingvistik<\/em>. S. 310\u2013335. Stockholm: Liber.<\/p>\n

Nationalspra\u030aksstrategin, Kansalliskielistrategia: Statsra\u030adets principbeslut, Valtioneuvoston periaatepa\u0308a\u0308to\u0308s. 2021. Tillga\u0308nglig: http:\/\/urn.fi\/URN:ISBN:978-952-383-967-0<\/a><\/p>\n

Skribenten blir magister i nordiska spra\u030ak vid A\u030abo universitet i september 2022.
\nKursen Spr\u00e5kpolicy och spr\u00e5kideologier ing\u00e5r i hennes examen.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Spr\u00e5klagstiftning och minoritetsspr\u00e5k \u00e4r betydande skillnader i spr\u00e5kpolitiken i Finland och Sverige. I Finland har de nationella spr\u00e5ken definierats i lag sedan 1919, medan det i Sverige inte fanns n\u00e5gon sammanh\u00e5llen officiell spr\u00e5kpolitik f\u00f6re 2009. Spra\u030ak och samha\u0308lle h\u00e4nger starkt…<\/p>\n","protected":false},"author":4042,"featured_media":8969,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_kad_blocks_custom_css":"","_kad_blocks_head_custom_js":"","_kad_blocks_body_custom_js":"","_kad_blocks_footer_custom_js":"","_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"_kad_post_classname":"","wds_primary_category":0,"footnotes":""},"categories":[53],"tags":[2353,2279],"class_list":["post-8968","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ajankohtaista","tag-hiiskuttua","tag-kielipolitiikka"],"acf":[],"lang":"fi","translations":{"fi":8968},"taxonomy_info":{"category":[{"value":53,"label":"Ajankohtaista"}],"post_tag":[{"value":2353,"label":"Hiiskuttua"},{"value":2279,"label":"kielipolitiikka"}]},"featured_image_src_large":["https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-content\/uploads\/sites\/107\/2022\/09\/Kuvituskuva-602x300.jpg",602,300,true],"author_info":{"display_name":"Eva-Maria Enola","author_link":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/author\/minergutufi\/"},"comment_info":0,"category_info":[{"term_id":53,"name":"Ajankohtaista","slug":"ajankohtaista","term_group":0,"term_taxonomy_id":53,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":161,"filter":"raw","cat_ID":53,"category_count":161,"category_description":"","cat_name":"Ajankohtaista","category_nicename":"ajankohtaista","category_parent":0}],"tag_info":[{"term_id":2353,"name":"Hiiskuttua","slug":"hiiskuttua","term_group":0,"term_taxonomy_id":2356,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":971,"filter":"raw"},{"term_id":2279,"name":"kielipolitiikka","slug":"kielipolitiikka","term_group":0,"term_taxonomy_id":2282,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":8,"filter":"raw"}],"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8968","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4042"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8968"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8968\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8972,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8968\/revisions\/8972"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8969"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8968"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8968"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8968"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}