{"id":9067,"date":"2023-03-23T13:21:14","date_gmt":"2023-03-23T11:21:14","guid":{"rendered":"https:\/\/sites.utu.fi\/hiiskuttua\/?p=9067"},"modified":"2023-03-23T13:49:48","modified_gmt":"2023-03-23T11:49:48","slug":"norska-ett-nordiskt-sprak-med-riklig-spraklig-variation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/norska-ett-nordiskt-sprak-med-riklig-spraklig-variation\/","title":{"rendered":"Norska \u2013 ett nordiskt spr\u00e5k med riklig spr\u00e5klig variation"},"content":{"rendered":"<p><em>Variationen inom b\u00e5de talad och skriven norska g\u00f6r den spr\u00e5kliga situationen i Norge unik. Den spr\u00e5kliga variation som f\u00f6rekommer i spr\u00e5ket avspeglar dels dialekternas viktiga roll f\u00f6r identiteten, dels Norges historiska bakgrund som en del av Danmark i \u00f6ver 400 \u00e5r.<\/em><\/p>\n<p>\u201dSpr\u00e5ket \u00e4r ett medel som man kan uttrycka sig med p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt.\u201d S\u00e5 lyder den f\u00f6rsta meningen b\u00e5de i min kandidatuppsats och i min blivande avhandling pro gradu. N\u00e4r norrm\u00e4nnen skapade grunden f\u00f6r sin spr\u00e5kpolitik tog de denna tanke p\u00e5 allvar. I Norge handlar det inte bara om att spr\u00e5ket ska f\u00e5 uppvisa variation utan om att variation \u00e4r normalfallet; norrm\u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntas uttrycka sig p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 varifr\u00e5n i landet de kommer. Spr\u00e5klig variation \u00e4r en central del av norskan och detta g\u00e4ller inte bara tal utan ocks\u00e5 skrift.<\/p>\n<p>Det norska skriftspr\u00e5ket best\u00e5r av tv\u00e5 skriftnormer, officiellt tv\u00e5 m\u00e5lformer som heter <em>bokm\u00e5l<\/em> och <em>nynorska<\/em>. Alla norrm\u00e4n l\u00e4r sig b\u00e5da m\u00e5lformerna i skolan men de v\u00e4ljer vanligtvis att anv\u00e4nda endera n\u00e4r de skriver norska sj\u00e4lva. Medan bokm\u00e5l prioriteras i \u00f6stra och norra Norge anv\u00e4nds nynorska ofta i de v\u00e4stra delarna av landet. N\u00e4r man sj\u00e4lv kommer fr\u00e5n ett land med endast en skriftnorm, kan det k\u00e4nnas konstigt med tv\u00e5 skriftnormer som avviker ganska mycket fr\u00e5n varandra p\u00e5 vissa punkter. De tv\u00e5 m\u00e5lformerna i norska har emellertid olika bakgrund. Bokm\u00e5l har utvecklats fr\u00e5n det danska skriftspr\u00e5ket och avspeglar det starka inflytande som Danmark hade p\u00e5 Norge under den gemensamma unionstiden. Nynorska, som skapades kring mitten av 1800-talet, bygger d\u00e4remot p\u00e5 de gamla norska dialekterna.<\/p>\n<p>Det norska talspr\u00e5ket best\u00e5r i sin tur i stort sett av dialekter. Till skillnad fr\u00e5n de andra nordiska spr\u00e5ken finns inget egentligt standardspr\u00e5k. Standardiserat talspr\u00e5k anv\u00e4nds i vissa begr\u00e4nsade situationer som nyhetss\u00e4ndningar i etermedier men i det dagliga livet i skolan, p\u00e5 arbetsplatsen och p\u00e5 fritiden anv\u00e4nder norrm\u00e4nnen sin egen dialekt. F\u00f6r norrm\u00e4nnen finns s\u00e5lunda en mycket stark koppling mellan dialekt och identitet. Den egna dialekten utg\u00f6r en viktig del av hur man uttrycker sin identitet i alla sammanhang.<\/p>\n<h2>Inverkan p\u00e5 grannspr\u00e5kskommunikation<\/h2>\n<p>En viktig del av den nordiska gemenskapen \u00e4r anv\u00e4ndningen av nordiska spr\u00e5k i kontakt med andra nordbor. Fast\u00e4n svenska och norska \u00e4r relativt l\u00e4ttbegripliga sinsemellan kan norskans spr\u00e5kliga variation utg\u00f6ra en utmaning vid grannspr\u00e5kskommunikation, det vill s\u00e4ga kommunikation d\u00e4r man anv\u00e4nder sitt modersm\u00e5l (svenska, norska eller danska) som kommunikationsmedel med andra nordbor. Eftersom det inte f\u00f6rekommer lika mycket variation i svenska (och danska) kan det h\u00e4nda att talare av svenska \u00e4r vanare vid allm\u00e4nna varianter av norska som bokm\u00e5l eller den dialekt som talas i Oslo. Obekantare varianter, som nynorska i skrift eller v\u00e4stnorska dialekter i tal, kan orsaka f\u00f6rst\u00e5elseproblem. Trots det visar den unders\u00f6kning jag genomf\u00f6rt f\u00f6r min avhandling pro gradu att norska uppfattas som mycket l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 \u00e4n danska av finlandssvenskarna.<\/p>\n<p><strong>Mera information:<\/strong><\/p>\n<p>Antola, Artturi (2021). <em>\u201dAllt som har med havet att g\u00f6ra, det riktiga stora havet.\u201d Upprepning som stilfigur i Tove Janssons roman Pappan och havet<\/em>. Kandidatuppsats. \u00c5bo: \u00c5bo universitet.<\/p>\n<p>Antola, Artturi (u.a.). <em>Internordisk spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else hos finlandssvenskar<\/em>. Avhandling pro gradu. \u00c5bo: \u00c5bo universitet.<\/p>\n<p>Gr\u00fcnbaum, Catharina &amp; Reuter, Mikael (2013). <em>Att f\u00f6rst\u00e5 varandra i Norden<\/em>. Helsingfors: Nordiska ministerr\u00e5det.<\/p>\n<p><em>Skribenten studerar nordiska spr\u00e5k vid \u00c5bo universitet och \u00e4r intresserad av nordiskt samarbete. Denna text \u00e4r den f\u00f6rsta texten i den tredelade serie om Norden som ing\u00e5r i hans projektpraktik.<\/em><\/p>\n<p>Bild: Norges flagga (K\u00e4lla: Mark K\u00f6nig \/ Unsplash)<\/p>\n<p><strong>23.3.2023 vietet\u00e4\u00e4n Pohjolan p\u00e4iv\u00e4\u00e4. <a href=\"https:\/\/nordensdag.fi\/fi\/etusivu\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Lue lis\u00e4\u00e4!<\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Variationen inom b\u00e5de talad och skriven norska g\u00f6r den spr\u00e5kliga situationen i Norge unik. Den spr\u00e5kliga variation som f\u00f6rekommer i spr\u00e5ket avspeglar dels dialekternas viktiga roll f\u00f6r identiteten, dels Norges historiska bakgrund som en del av Danmark i \u00f6ver 400&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":4042,"featured_media":9074,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_kad_blocks_custom_css":"","_kad_blocks_head_custom_js":"","_kad_blocks_body_custom_js":"","_kad_blocks_footer_custom_js":"","_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"_kad_post_classname":"","wds_primary_category":0,"footnotes":""},"categories":[53,83,89,113,1],"tags":[2353,2327,641,2325],"class_list":["post-9067","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ajankohtaista","category-opinnaytteet","category-opiskelijat","category-tapahtumat","category-uncategorized","tag-hiiskuttua","tag-norja","tag-pohjoismaiset-kielet","tag-pohjola"],"acf":[],"lang":"fi","translations":{"fi":9067},"taxonomy_info":{"category":[{"value":53,"label":"Ajankohtaista"},{"value":83,"label":"Opinn\u00e4ytteet"},{"value":89,"label":"Opiskelijat"},{"value":113,"label":"Tapahtumat"},{"value":1,"label":"Uncategorized"}],"post_tag":[{"value":2353,"label":"Hiiskuttua"},{"value":2327,"label":"norja"},{"value":641,"label":"pohjoismaiset kielet"},{"value":2325,"label":"Pohjola"}]},"featured_image_src_large":["https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-content\/uploads\/sites\/107\/2023\/03\/mark-konig-mUizXjgARqc-unsplash-1-533x300.jpg",533,300,true],"author_info":{"display_name":"Artturi Antola","author_link":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/author\/minergutufi\/"},"comment_info":0,"category_info":[{"term_id":53,"name":"Ajankohtaista","slug":"ajankohtaista","term_group":0,"term_taxonomy_id":53,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":161,"filter":"raw","cat_ID":53,"category_count":161,"category_description":"","cat_name":"Ajankohtaista","category_nicename":"ajankohtaista","category_parent":0},{"term_id":83,"name":"Opinn\u00e4ytteet","slug":"opinnaytteet","term_group":0,"term_taxonomy_id":83,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":97,"filter":"raw","cat_ID":83,"category_count":97,"category_description":"","cat_name":"Opinn\u00e4ytteet","category_nicename":"opinnaytteet","category_parent":0},{"term_id":89,"name":"Opiskelijat","slug":"opiskelijat","term_group":0,"term_taxonomy_id":89,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":166,"filter":"raw","cat_ID":89,"category_count":166,"category_description":"","cat_name":"Opiskelijat","category_nicename":"opiskelijat","category_parent":0},{"term_id":113,"name":"Tapahtumat","slug":"tapahtumat","term_group":0,"term_taxonomy_id":113,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":180,"filter":"raw","cat_ID":113,"category_count":180,"category_description":"","cat_name":"Tapahtumat","category_nicename":"tapahtumat","category_parent":0},{"term_id":1,"name":"Uncategorized","slug":"uncategorized","term_group":0,"term_taxonomy_id":2,"taxonomy":"category","description":"","parent":0,"count":31,"filter":"raw","cat_ID":1,"category_count":31,"category_description":"","cat_name":"Uncategorized","category_nicename":"uncategorized","category_parent":0}],"tag_info":[{"term_id":2353,"name":"Hiiskuttua","slug":"hiiskuttua","term_group":0,"term_taxonomy_id":2356,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":971,"filter":"raw"},{"term_id":2327,"name":"norja","slug":"norja","term_group":0,"term_taxonomy_id":2330,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":1,"filter":"raw"},{"term_id":641,"name":"pohjoismaiset kielet","slug":"pohjoismaiset-kielet","term_group":0,"term_taxonomy_id":641,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":18,"filter":"raw"},{"term_id":2325,"name":"Pohjola","slug":"pohjola","term_group":0,"term_taxonomy_id":2328,"taxonomy":"post_tag","description":"","parent":0,"count":3,"filter":"raw"}],"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9067","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4042"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9067"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9067\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9088,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9067\/revisions\/9088"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9074"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9067"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9067"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.utu.fi\/soihtu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9067"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}