Projektets tredje fas p\u00e5b\u00f6rjades med en pilotstudie<\/h2>\n
\u00d6gonsp\u00e5rningsstudien som genomf\u00f6rs i projektet best\u00e5r av korta taluppgifter d\u00e4r deltagare beskriver bilder p\u00e5 svenska, finska och engelska medan deras \u00f6gonr\u00f6relser registreras. Eftersom deltagare i projektet pratar svenska som antingen f\u00f6rsta- eller tredjespr\u00e5k, finska som f\u00f6rstaspr\u00e5k och engelska som andraspr\u00e5k, var det en viktig utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r urvalet av bilder att de skulle vara s\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rbara som m\u00f6jligt p\u00e5 de tre spr\u00e5ken men ocks\u00e5 l\u00e4mpliga f\u00f6r b\u00e5de f\u00f6rstaspr\u00e5kstalare och spr\u00e5kinl\u00e4rare p\u00e5 olika niv\u00e5er. F\u00f6r att kontrollera att de utvalda bilderna f\u00f6r studien var \u00e4ndam\u00e5lsenliga med tanke p\u00e5 m\u00e5lgrupperna och syftet med studien, testades den planerade datainsamlingen p\u00e5 en pilotgrupp som motsvarade m\u00e5lgrupperna.<\/p>\n Studier av flerspr\u00e5kiga talare kr\u00e4ver ocks\u00e5 detaljerad information om talarnas spr\u00e5kliga bakgrund och spr\u00e5kkunskaper. Av detta sk\u00e4l \u00f6versattes ett validerat spr\u00e5kbakgrundsformul\u00e4r fr\u00e5n engelska till finska och testades i samband med pilotstudien. F\u00f6r att m\u00e4ta ordf\u00f6rr\u00e5dets storlek i svenska hos svenskinl\u00e4rare samarbetade vi med Anna Ingves, som arbetar som doktorand i nordiska spr\u00e5k vid Uppsala universitet. I sitt avhandlingsprojekt unders\u00f6ker hon nyanl\u00e4nda ungdomars ordf\u00f6rr\u00e5dsutveckling i svenska. Projektet MultiFluency har allts\u00e5 \u00f6ppnat nya m\u00f6jligheter f\u00f6r samverkan som har potential att gagna b\u00e5da projekten.<\/p>\n Att transkribera deltagarnas tal har varit en stor del av arbetet i den tredje fasen. Aapo Rauha har arbetat som forskningsbitr\u00e4de inom projektet p\u00e5 h\u00f6sten 2023 och ansvarat f\u00f6r transkribering av talmaterialet. Uppenbarligen varierar en talares flyt mycket mellan modersm\u00e5let och andra- eller tredjespr\u00e5ket, men det \u00e4r ocks\u00e5 intressant att notera talegenskaper som f\u00f6rblir desamma trots spr\u00e5ket. De som tar l\u00e5nga pauser p\u00e5 sitt modersm\u00e5l tar dem ofta p\u00e5 sitt andra- eller tredjespr\u00e5k ocks\u00e5.<\/p>\n \u00c5 andra sidan f\u00f6r\u00e4ndras uttrycket f\u00f6r tvekan med flyt. Ju mer flytande man \u00e4r i ett fr\u00e4mmande spr\u00e5k, desto naturligare blir till exempel tvekljuden. Finska yttranden som ”\u00f6\u00f6 tota” utel\u00e4mnas i svenskt och engelskt tal n\u00e4r det blir mer flytande. Genom att kombinera tal- och \u00f6gonr\u00f6relsedata p\u00e5 de tre spr\u00e5ken f\u00e5r vi mer omfattande och m\u00e5ngsidig information om flerspr\u00e5kiga spr\u00e5kinl\u00e4rare \u00e4n i tidigare unders\u00f6kningar.<\/p>\n![\"\u00d6gonsp\u00e5rningstesterna](\"https:\/\/sites.utu.fi\/hiiskuttua\/wp-content\/uploads\/sites\/107\/2024\/02\/lehtila_rauha_lintunen_multifluency_hiiskuttua-459x300.jpeg\")
Talprov p\u00e5 olika spr\u00e5k<\/h2>\n