Kommunikativa mönster i Sverige och Finland
Camilla Wide, Anne-Maria Kuosa, Katharina Pohl & Henrik Hurme
Föreläsningsserien På tal om Norden (Studia Generalia) som startade våren 2025 har nu kört i gång igen. Höstens första föreläsning hölls 6/10 av Catrin Norrby från Stockholms universitet med ett femtiotal deltagare närvarande i Zoom. Ungefär hälften av deltagarna var studenter, forskare och personal från Åbo universitet och Åbo Akademi. De övriga kom från andra universitet i Finland, Sverige, Tyskland och Polen. Bland deltagarna fanns också representanter för en bredare allmänhet.
Titeln för Catrin Norrbys föreläsning var ”En sverigesvensks perspektiv på kommunikativa mönster i Sverige och Finland”. Catrin berättade om hur hon först blev intresserad av finlandssvenska på konferensen Svenskans beskrivning i Helsingfors 1995. Svenskan i Finland kändes då ”så nära, så lik, men ändå så annorlunda”. I början av 2000-talet fick Catrin chans att jämföra bland annat duande och niande i Sverige och Finland när hon deltog i ett projekt om tilltal i olika språk. Men det var särskilt när hon ledde forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP) som hon fick möjlighet att utforska skillnaderna och likheterna i kommunikativa mönster mellan de två nationella varieteterna av svenska. Läroämnet nordiska språk vid Åbo universitet deltog också i forskningsprogrammet IVIP som pågick 2013–20 och finansierades av Riksbankens jubileumsfond. En del av de autentiska samtalen inom service, lärande och friskvård som samlades in och analyserades i IVIP spelades därför in i Åbo.
I sin föreläsning visade Catrin bland annat hur kunder och personal hälsar på varandra vid biljettkassor i Sverige och Finland. Medan hej dominerar starkt som hälsning i båda länderna, är till exempel hallå vanligare i Sverige och god dag i Finland. En annan skillnad som Catrin lyfte fram var värderingar där man ”plussar på” mer i Sverige än i Finland. Medan jättebra och utmärkt ofta är tillräckligt starka uttryck i Finland, kan man i Sverige behöva säga kanon, lysande eller strålande. När man undersöker flera olika fenomen som detta kan man urskilja vissa övergripande skillnader i kommunikativa mönster mellan våra två länder. I Finland håller man gärna lite distans och uttrycker sig mer neutralt och i Sverige betonar man gärna närhet samtidigt som man väljer mer informella uttryckssätt.
I slutet av sin föreläsning visade Catrin hur ”skillnaderna består ända i döden”. Jämför man dödsannonser och gravstenar i Sverige och Finland ser man att man är lite mer återhållsam och försiktig i Finland också i detta sammanhang. Medan man fortfarande använder mer traditionella symboler, främst kors, i dödsannonser i Finland, ser man i Sverige en mångfald av andra symboler i dag, allt från hjärtan och blommor till spelkort och till exempel flygplan.
Catrins föreläsning visade sammanfattningsvis på ett intressant och medryckande sätt hur man kan studera likheter och skillnader i kommunikativa mönster mellan Sverige och Finland ur flera olika perspektiv.