Sentiment i politiskt tal – vad i all världen är det?

Under våren har ett betydande framsteg uppnåtts: sentimentanalys kommer snart att bli tillgänglig som en del av LAWPOL-forskningsinfrastrukturen och kan användas av alla via Politiikkapöytä. Den nya funktionaliteten möjliggör automatisk analys av den emotionella tonen i riksdagsledamöternas plenartal i ett omfattande textmaterial.

Analysen bygger på språkmodellen FinParlEmo, som utvecklats vid Åbo universitet inom ramen för LAWPOL-projektet och tränats på material från finländska riksdagsdebatter. Modellen identifierar emotionella och attitydrelaterade nyanser i texten, såsom glädje, optimism, rädsla eller oro, och möjliggör därmed studier av olika känslomässiga dimensioner i politisk argumentation.

Vad betyder sentimentanalys?

Sentimentanalys (eller emotionanalys) är en metod inom beräkningsinriktad språkvetenskap som används för att bedöma den emotionella eller attitydmässiga tonen i text. Den syftar till att identifiera om ett yttrande är till exempel positivt, negativt eller neutralt, och i fallet med FinParlEmo-modellen även att klassificera uttryck i mer finfördelade känslokategorier.

I analysen av politiskt tal hjälper sentimentanalys till att förstå hur olika frågor diskuteras och hur attityder varierar över tid, mellan partier eller beroende på sakfråga.

En ny möjlighet i LAWPOL-miljön

Politiikkapöydäs nya analysfunktion för in sentimentanalys som en del av den bredare LAWPOL-forskningsinfrastrukturen, vilken möjliggör mångsidig analys av riksdagsdebatter och lagberedningsmaterial. Användare kan i fortsättningen analysera stora textmängder mer systematiskt och kombinera känsloanalys med exempelvis diskursnätverk och tidsmässiga förändringar.

Integrationen av FinParlEmo-modellen stöder särskilt forskning som fokuserar på politiskt språkbruk, argumentation och förändringar i attityder över tid.

Bakgrund

LAWPOL-forskningsinfrastrukturen utvecklas i samarbete mellan Åbo universitet och Åbo Akademi. Målet är att stödja juridisk och samhällsvetenskaplig forskning genom att erbjuda digitala verktyg för analys av riksdagsdebatter och lagberedningsmaterial.

Den nya sentimentanalysfunktionen utökar avsevärt möjligheterna att studera samspelet mellan språk, politik och rätt i det finländska beslutsfattandet.