Om projektet

I projektet En lund av berättelser undersöks miljön kring Sagalunds hembygdsmuseum och dess kulturhistoria speciellt ur dess grundande medlemmars, Nils Oskar Janssons (1862–1927) och Adèle Wemans (1844–1936) livs infallsvinkel samt med hjälp av metodologi som berör miljöbiografier. Vi granskar hur individens liv byggs upp i förhållande till miljön och hur det levda livet bevaras som ett resultat av senare museiverksamhet och blir en del av det kulturella minnet.

I centrum för projektet, som kombinerar vetenskaplig forskning med konstnärlig verksamhet,  och som objekt för en mikrohistorisk analys finns arkivmaterial om Jansson och Weman som finns på Sagalunds museiområde. I materialet ingår även deras hem i Villa Sagalund, vilka blivit museer, samt naturmiljön, växterna och trädgården som byggts upp kring byggnaden. Genom det kvarlämnade materialet efter de två folkskollärarna, som hade engagerat sig för kultur- och bildningsarbete, samt med hjälp av hembygdsmuseet och Villa Sagalunds hemmuseet öppnas ett fönster mot livet i skärgården under början av 1900-talet.

Projektets vetenskapliga ramar bildas av kulturhistoria, humanistisk miljöforskning, biografisk forskning ur en tvärvetenskaplig infallsvinkel (life writing) och forskning kring materiell kultur. Relationen mellan människan och naturen granskas främst ur historieforksningens, skärgårdsnaturens samt det kulturella minnets infallsvinkel. De materiella lämningarna av det levda livet samt deras relation till naturen och miljön undersöks också utifrån konstnärliga metoder, särskilt genom bildkonstens och dokumentärfilmens grepp.

I projektet En lund av berättelser förenas på ett väsentligt vis både det lokala perspektivet, områdets betydelse, museibranschens påverkningsmöjligheter, Östersjöns kulturella betydelse och möjligheten att bygga en helt ny humanistisk forskning baserad på miljöaspekter. Projektet är starkt knutet till pågående forskning vid Åbo universitet och dess relation till det närliggande skärgårdsområdet. Projektet är mångspråkigt, eftersom vi bedriver forskning och genererar resultat både på svenska, finska och engelska.

Målet med projektet är att generera ny information om Sagalunds hembygdsmuseum, Villa Sagalunds hemmuseum och den omgivande kulturmiljön samt mer allmänt om skärgårdskulturens historia och Nils Oskar Janssons och Adèle Wemans liv. Dessutom undersöks det kulturella minnets roll och processer kring hur museimiljöer uppstår och bevaras. Målet är också att utveckla den miljöbiografiska forskningen vetenskapligt och metodologiskt till att bli en viktig genre inom den biografiska forskningen. En miljöbiografi granskar ett livsöde i relation till naturenligt och byggd miljö samt fäster särskild uppmärksamhet vid deras interaktion. Naturens och människans starka band gör att blicken kan riktas mot den omgivande naturen och de ekosystem i vars mitt människan lever. En miljöbiografi möjliggör även att granska den sociala miljöns betydelse för helheten.

År 2023 finansieras projektet av Svenska kulturfonden.

Om Sagalund

Sagalund, som grundades år 1900, är Finlands första friluftsmuseum. Museet grundades av Nils Oskar Jansson i området kring Vreta folkskola (grundad 1882). Som en förebild för museet verkade friluftsmuseet Skansen, som grundats av Artur Hazelius (1833–1901) år 1891. Jansson och Adèle Weman, som arbetade som folkskollärare, verkade och bodde vid sekelskiftet 1900 i Vreta folkskola och påverkade starkt hur Sagalunds miljö utformades. År 1911 uppfördes en villa på området, Villa Sagalund, som blev ett pensionärshem för Jansson och Weman (de delade samma villa men bodde i varsin ände av byggnaden), och man levde ett livligt konstnärsliv i villan under 1910–1930-talen. Efter att Jansson och Weman avlidit gjordes deras hem med sitt stora antal föremål om till ett museum, och numera är objektet ett fint hemmuseum samt en värdefull del av det kulturella minnet i sin miljö.

På området har man dessutom bevarat, och bevarar tillsvidare, också annat såsom byggnads- och kulturarv som berör Kimitoön, och Museiverket har således definierat Sagalund till ett av Finlands nationellt betydande byggda kulturmiljöer. Sagalund har även kallats Finlands första landsbygdsmuseum. Både växter och trädgården, vilken Jansson grundade intill folkskolan på basis av växter han samlat, är viktiga delar av Sagalunds miljö. Hittills har inte gjorts akademisk forskning av området och dess betydelse i någon större mån, varför projektet genererar viktig ny information såväl angående museihistoria som Östersjöns maritima kulturarv samt gällande hur kulturarvet bevaras.

Sagalunds museum är allmänt uppskattat på grund av dess originalitet och museihistoriska betydelse. Idag får museet mervärde speciellt genom att det lyckats bibehålla och mycket ingående bevara dess grundares livshistoria. Museet innehar arkivmaterial både gällande Jansson och Weman samt deras fysiska livs- och arbetsmiljöer (Sagalunds museum och Vreta folkskola).

Sagalunds museiområdet, som var Janssons idé och bygge, erbjuder en unik möjlighet att granska en skärgårdsmiljö, lager i byggnadsarvet och deras anknytning till kulturen. Projektet En lund av berättelser utforskar det här rika kulturhistoriska materialet och miljön genom en miljöbiografisk infallsvinkel och genom vetenskapliga och konstnärliga processer.

Om Nils Oskar Jansson och Adèle Weman

Nils Oskar Jansson (1862–1927) var folkskollärare, samlare och vägvisare för hembygdsrörelsen i Kimito i början av 1900-talet. Jansson arbetare under största delen av sin karriär i Vreta folkskola i Kimito, där han grundade en trädgård med växter han samlat samt ett friluftsmuseum år 1900. Jansson spenderade sina pensionsår 1911–1927 i Villa Sagalund som uppförts på museiområdet. Han hade en egen lägenhet i byggnadens västra ände. Vid sidan av hembygdsmuseet och föremålssamlingarna efterlämnade Jansson ett omfattande personhistoriskt arkiv. Jansson kan ses som en pionjär då det gäller både grundandet av friluftsmuseer och ett lokalhistoriskt museum.

Adèle Weman (1844–1936) var en folkskollärare och betydande författare, pjäsförfattare och poet under konstnärsnamnet Parus Ater (även Inge Storm och Zakarias) bosatt i Kimito. Hon var kvinnosaksaktivist under sin tid och gjorde pionjärarbete inom bildnings-, kultur- och ungdomsföreningsrörelsen. På 1860-talet grundade hon en svenskspråkig skola för allmogens barn på Kimitoön och sedermera blev hon den första folkskolläraren i den år 1873 grundade svenskspråkiga skolan. Vretas nya folkskola stod klar år 1882, och här arbetade Weman tills hon var 72 år gammal. Tillsammans med Nils Oskar Jansson, som ursprungligen hade varit Wemans elev, grundade hon ungdomsförening i slutet av 1800-talet (olika föreningar gick samman och fick år 1896 namnet Kimito ungdomsförening). Wemans skådespel och annan litteratur var mycket populära i svenskspråkiga kretsar i början av 1900-talet, och hon hade breda och inflytelserika nätverk. Under sin pensionstid bodde Weman i den östra ändan av Villa Sagalund, som byggts på museiområdet år 1911. Efter Adèle Wemans död blev lägenheten ett museum och museet har bevarat hennes manuskript, dagböcker, korrespondens och annat material i sitt arkiv.