Ett starkt momentum för nordiskt samarbete – vi firade Nordens dag vid Åbo universitet
Anne-Maria Kuosa, Camilla Wide, Katharina Pohl & Henrik Hurme
Tillsammans med Hanaholmens kulturcentrum, Åbo Akademi och Åbo stad firade vi Nordens dag den 23 mars i Arcanum vid Åbo universitet. Firandet samlade över hundra deltagare från de två universiteten i Åbo, Åbo stad, diverse lokala föreningar och den breda allmänheten. Stämningen var glad och livlig både under programmet inne i auditoriet och under kaffepausen.
Åbo universitets rektor Marjo Kaartinen inledde firandet med att understryka betydelsen av att synliggöra nordiskt samarbete. Hon påpekade att Åbo universitet har en central uppgift i att förbereda studenterna för samverkan inom Norden. Att främja växelverkan mellan olika samhälleliga aktörer inom nordiskt samarbete är viktigt för universitetet.
Festtalet, som handlade om nya dimensioner i nordiskt samarbete, hölls av ambassadör Maimo Henriksson. Maimo är direktionsordförande för Hanaholmens kulturcentrum sedan 2025, och har en lång karriär på utrikesministeriet bakom sig. Hon var chef för Finlands ambassad i Stockholm 2021–2025 då Finland blev en del av Nato och har också varit ambassadör i Norge (2010–2014). För tillfället jobbar hon vid Enheten för Nordeuropa och regionalt samarbete vid Utrikesministeriet. Därtill är Maimo också expert på EU-frågor, Ryssland, Östereuropa och Centralasien och har haft flera centrala uppdrag i anslutning till det.
De övriga talen, som handlade om demokrati, Åbo stads roll i Norden och tecknade serier i ett nordiskt perspektiv, hölls av Kimmo Grönlund, Mika Akkanen och Ralf Kauranen. Kimmo Grönlund, som är professor i statskunskap och föreståndare för Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi, är en av Finlands ledande forskare i demokrati. Tillsammans med Minna Sandelin, som är lektor i läroämnet nordiska språk vid Åbo universitet grundade han 1988 föreningen Turun opiskelijoiden Pohjola-Norden – Pohjola-Norden för studerande i Åbo. Mika Akkanen, känd i hela Finland som den som utlyser julfreden på julafton klockan 12, är chef för internationella ärenden vid Åbo stad. Han är starkt engagerad i nordiska frågor och leder bland annat Göteborgsföreningen i Åbo. Dagens sista talare, Ralf Kauranen, är doktor i sociologi från Åbo Akademi men jobbar som specialforskare i litteraturvetenskap vid Åbo universitet. Han forskar just nu i mångfald i tecknade serier i ett projekt som finansieras av Svenska litteratursällskapet och Svenska kulturfonden.
För musikinslagen under dagen stod Åbo universitets studentkör – Turun yliopiston kuoro. En dubbelkvartett från kören framförde nordisk körmusik på svenska, norska och danska.
Nya dimensioner i det nordiska samarbetet
Det politiska samarbetet mellan de nordiska länderna är väl etablerat och har under de senaste åren fördjupats ytterligare. Finland innehar för närvarande ordförandeskapet i Nordiska rådet, och under ordförandeperioden ligger fokus bland annat på samhällssäkerhet och resiliens i Norden samt frågor som rör barn och unga. Därtill utreds behovet av att uppdatera Helsingforsavtalet från 1962, en grundpelare i det nordiska samarbetet.
Maimo Henriksson urskilde tre tydliga vågor inom den pågående intensifieringen av det nordiska samarbetet. Den första kom under covidpandemin, då behovet av att skapa gemensamma riktlinjer blev särskilt tydligt i gränsregionerna. Den andra vågen följde då Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Detta ledde till oro i hela Norden, inte minst i Finland, och ökade behovet av nordiskt försvarssamarbete. Den tredje vågen har förorsakats av den globala instabilitet som nu råder och bland annat lett till osäkerhet gällande Grönland.
Som ett konkret exempel på utmaningar vi behöver lösa i framtiden lyfte Henriksson fram de gränshinder som uppstod under covidpandemins första år. Reserestriktionerna som infördes skapade stora problem för dem som pendlar mellan Finland och Sverige eller har familj i båda länderna. I framtiden behövs ett tätare samarbete mellan myndigheter i olika nordiska länder för att kunna hantera krissituationer bättre.
Samarbete med långa anor
Kimmo Grönlund placerade in den nordiska demokratin i ett globalt perspektiv. I jämförelse med det växande antalet autokratiska stater i världen framstår de nordiska länderna som demokratiskt mycket stabila. Men även i de nordiska länderna finns tendenser som väcker farhågor och kan leda till att demokratin försämras. Tendenserna bör enligt Kimmo tas på allvar och beaktas vid såväl politiska som ekonomiska beslut.
Den långa gemensamma historien och utvecklingen av demokratiska värderingar i de nordiska länderna utgör enligt Mika Akkanen en stabil grund för nordiskt samarbete nu och i framtiden. Finland valde efter andra världskrigets slut den nordiska inriktningen som sin politiska strategi. Detta har format den finländska demokratins utveckling på ett sätt som genomsyrar hela samhället.
Också inom kulturbranschen spelar det nordiska en viktig roll. Litteratur från olika nordiska länder översätts till språken i grannländerna i Norden och även finsk litteratur har en trogen läsarkrets i övriga nordiska länder. Ett exempel på detta är tecknade serier, som Ralf Kauranen fokuserade på i sin föreläsning som samtidigt ingick i Åbo i Norden-projektets Studia Generalia På tal om Norden. Han frågade oss i publiken vilken tecknad serie vi tror fått störst genomslag i Finland. Efter ett antal belevade svar avslöjade han att det är Kalle Anka – som faktiskt också är ett av de tydligaste exemplen på transnationella serier i Norden. Serien slog starkt igenom i hela Norden under en tid då man fortfarande såg tecknade serier som ett potentiellt hot mot barnens utveckling, inte minst i Finland.
Nordens betydelse i Åbo
I sin presentation lyfte Mika Akkanen fram Åbo stads starka engagemang i nordiskt samarbete. Staden har sedan länge vänorter i Sverige, Norge och Danmark. Samarbetet med vänorten Göteborg är mycket aktivt och historiskt förankrat. Under de svåra åren under och efter andra världskriget fick Åbo både materiellt och ekonomiskt stöd av Göteborg. Men även vänortssamarbetet med Bergen och Århus, som också går tillbaka till tiden kring andra världskriget, är viktigt för Åbo.
För Åbo stad är samarbetet med de andra nordiska länderna något naturligt och självklart, inte minst tack vare stadens tvåspråkighet. Svenskan har en stark ställning i Åbo och kommer enligt Mika att fortsätta spela en viktig roll. Svenskan underlättar kontakterna med de andra nordiska länderna och stärker Åbos roll som en nordisk aktör.
Samarbete inom flera områden
Samarbetet inom Norden kartläggs regelbundet. Ett exempel på detta är Barometern Sverige-Finland som mäter samverkan mellan Sverige och Finland. Rapporten, som sammanställs av Hanaholmen i egenskap av samarbets- och kulturcenter för Sverige och Finland, fokuserar bland annat på mobilitet och migration, turism samt ekonomiskt samarbete. I den nyaste rapporten framgår att studentmobiliteten minskat, vilket oroar Maimo Henriksson. Studentmobilitet, liksom även turism, utgör enligt henne ett viktigt led i upprätthållandet av grannlandsrelationer.
Migrationens betydelse syns också inom kultur och forskning, vilket framgick i Ralf Kauranens föreläsning. Upplevelserna av migration mellan Finland och Sverige är ett populärt tema i tecknade serier. Detta har skildrats bland annat av författarna Henri Gylander och Annukka Leppänen, som båda själva flyttat från Finland till Sverige. Genom litteraturen får vi en mer mångfasetterad bild av hur de som flyttar mellan länderna upplever migrationen som individer i vardagen.
Personliga kontakter viktiga
Personliga kontakter mellan nordbor spelar en avgörande roll för det nordiska samarbetet. Maimo Henriksson betonade att möten med andra nordbor skapar en tillit som spelar en viktig roll även vid politiska beslut. Också Mika Akkanen underströk att erfarenheter av nordiskt samarbete på individnivå underlättar samverkan på officiell nivå.
Språkkunskaper är av central betydelse vid nordiskt samarbete, och här har Finland ett trumfkort: svenska vid sidan av finska. Mika Akkanen, som själv är finskspråkig men använder svenska aktivt både hemma i Finland och i nordiska sammanhang, betonade betydelsen av att kunna kommunicera på ett nordiskt språk. Då kan man också följa med och visa intresse för aktuella händelser i grannländerna, vilket signalerar respekt och engagemang. Kunskaper i svenska öppnar dörren till flera nordiska språk. Genom svenskan kan man förstå också norska och danska, vilket underlättar samarbetet inom Norden.
Mika ser den nordiska samhörigheten som ett starkt argument för att man som finskspråkig aktivt ska upprätthålla och utveckla sina kunskaper i svenska. Samma betonade Maimo Henriksson som lyfte fram behovet av att investera mera i både svenskkunskaper och kunskaper om Norden i Finland.
Vår gemensamma framtid
Sammanfattningsvis visade talen under firandet av Nordens dag vid Åbo universitet hur viktigt det är med nordiskt samarbete och hur samarbetet kunde fördjupas ytterligare. I en värld där demokrati inte längre kan tas för givet, måste den vårdas och förbättras. Kimmo Grönlund och Maimo Henriksson presenterade flera konkreta förslag för hur vi kan stärka det nordiska samarbetet med detta i tankarna. Bland annat behövs det gemensamma spelregler för kriser, samtidigt som pensionssystemen och beskattningen i de nordiska länderna skulle behöva harmoniseras. Även närmare samarbete mellan myndigheter vore önskvärt. Maimo lyfte därtill fram behovet av ett starkt nordiskt försvarssamarbete som kompletterar NATO i vår alltmer osäkra värld. Tillsammans med Kimmo lyfte hon också fram tanken om en nordisk förbundsstat.
Det nordiska samarbetet är både levande och nödvändigt för oss. Föreläsningarna, diskussionerna, musiken och de personliga berättelserna under Nordens dag vid Åbo universitet 2026 visade hur mångfasetterat vårt Norden är. Inom projektet Åbo i Norden strävar vi efter att också i fortsättningen ordna liknande tillställningar som stärker möjligheterna till samverkan och kunskapsutbyte kring frågor som gäller Norden.