Om forskningen
Mångfald i finländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation -projektet (2023–2026) har som mål att bredda uppfattningarna om den finländska seriekonsten och dess historia. I projektet studeras hur serieskapare från olika minoriteter och deras konst placerat sig på det finländska seriefältet och hur tecknarna behandlat frågor kring minoritetstillhörighet i sina serier samt hurdana uttryck de tagit till i sitt skapande.
Det mångvetenskapliga projektet kombinerar konst- och litteraturvetenskaplig forskning, serieforskning samt sociologiska och historiska perspektiv i granskningen av de finländska tecknade seriernas utveckling från mitten av 1800-talet till 2020-talet. Fokus är speciellt på den svenskspråkiga befolkningens, kvinnors samt köns- och sexuella minoriteters serier. Avsikten med forskningen är att
- dokumentera finländsk seriehistoria som tidigare förbisetts i forskningen
- granska det föränderliga förhållandet mellan minoriteter och majoriteter på seriefältet och i förlängningen i samhället i stort
- studera tecknade serier som medel för självrepresentation och identitetsförhandling och -konstruktion
- producera ny kunskap om minoriteter och om deras både åtskilda och gemensamma historier.
I forskningen kombineras ett studium av enskilda konstnärer och form och innehåll i deras alster med en bredare samhällelig och historisk analys. Granskningen fokuserar på minoritetsserieskapares verksamhetsförutsättningar och produktion i relation till andra aktörer på seriefältet – övriga konstnärer, utgivare, kritiker, institutioner och publiker –, och i relation till föränderliga samhälleliga förhållanden, såsom till exempel förändringar i språkpolitik, jämställdheten mellan könen och köns- och sexuella minoriteters rättigheter.
Delprojekt
Forskningsprojektet består av tre delprojekt med fokus på en specifik minoritetsgrupps serier – den svenskspråkiga befolkningen, kvinnor och köns- och sexuella minoriteter. Med hjälp av en dylik indelning kan de olika minoritetsgruppernas verksamheter och ställning i den finländska seriekulturen belysas. I praktiken är dock minoritetspositioner ofta sammanlänkade, och därför är gränserna mellan de olika delprojekten flytande och arbiträra.
Det första delprojektet dokumenterar och analyserar den finlandssvenska seriehistorien – verk, skapare, publikationskanaler. Svenskspråkiga serier i Finland har en lång historia från 1800-talets upplysningsserier, via barntidningar, skämtpress och självpublicering till 2000-talets nyvaknade intresse för serier bland bokförlagen. Serier har också kontinuerligt publicerats i lokalpress och en riklig flora av specialtidskrifter. Delprojektet har som syfte att beskriva allmänna historiska drag i serieutgivningen inom olika verksamhetsområden samt granska de språkstrategier som kommer till uttryck i verksamheten. Projektet granskar även hur språkgruppens identitet och förhållanden till omgivande samhälle och språkmajoritet behandlats i seriemediet. Huvudansvaret för denna del har Ralf Kauranen, som också är ansvarig ledare för projektet.
I det andra delprojektet granskas kvinnliga konstnärers föränderliga position i den finländska
seriehistorien samt kvinnors självrepresentation i serierna. Projektet uppsöker hittills okända kvinnliga skapares serier och analyserar hur förändringarna i kvinnors position i samhället syns i serierna och hur kvinnor behandlat jämställdhet, olika förståelser av kön, kropp och sexualitet i serieform. Vidare granskas i projektet hur kvinnors serier brutit med och förändrat normativa uppfattningar om gränserna och möjligheterna för seriekonsten. Leena Romu har huvudansvaret för denna del.
I det tredje delprojektet studeras serier producerade av köns- och sexuella minoriteter och de kollektiv som formats kring denna verksamhet på det finländska seriefältet. Tyngdpunkten är på en period efter 1960-talet, men avsikten är att också granska äldre seriehistoria så att säga med en queer blick. I projektet granskas bland annat vilka kanaler som använts för att publicera dessa minoriteters serier, hur serierna använts som en del av regnbågsaktivism och hur serierna behandlar mångfalden i kön och sexualitet. Vidare studeras serieskapares från köns- och sexuella minoriteter kollektiva verksamhet. Ansvarig forskare är Anna Vuorinne.
Samarbetspartners
Becoming a reading nation? Children’s books and educational literature in Finland, 1790-1850
Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS)
Tippelill. Den svenska barnlitteraturforskningen och -kritiken i Finland
Trans*Creative: Health, Violence, and Environment in Trans Cultural Production