Antagning av studerande till lärarutbildningen i Finland – Förutseende arbete för framtiden

Antagning av studerande till lärarutbildningen i Finland – Förutseende arbete för framtiden (Opettajankoulutksen valinnat – ennakoivaa tulevaisuustyötä OVET) är ett nationellt projekt för att utveckla lärarutbildningen i Finland.

Projektets syfte är att genom ett brett samarbete utveckla och förnya antagningen av studerande till lärarutbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat 1,3 miljoner i bidrag för projektet,
som koordineras av Åbo universitet. Projektet pågår 2017-2020.

OVET-projekt

Tid: 1.8.2017 - 30.4.2020
Budget: 1 300 000 euro
Projektägare: Åbo universitet

OVET-projektet utvecklar en forskningsbaserad antagningsprocess till lärarutbildningen. Projektdeltagarna omfattar alla lärarutbildningsenheter i Finland och VAKAVA-nätverket.

Vad gäller antagningen av studerande till lärarutbildning fokuserar projektet särskilt på att utveckla lämplighetsproven. Ytterligare definierar projektet lärarens viktigaste kompetenser och utvecklar en systematisk evalueringsmodell for lärarutbildningens antagningen av studeranden. De tre delprojekten är:

  1. Skapa modell för lärarens kompetenser (Kartan för lärarens kunnande)
  2. Utveckla antagning av studerande (lämplighetsprövning)
  3. Skapa och etablera effektivitetsmodell för lärarutbildningens antagning av studerande

Kartan för lärarens kunnande:
Den flerdimensionella modellen för lärarens kunnande (MAP)

Metsäpelto, R-L., Poikkeus, A-M., Heikkilä, M., Heikkinen-Jokilahti, K., Husu, J., Laine, A., Lappalainen, K., Lähteenmäki, M., Mikkilä-Erdmann, M., & Warinowski, A. (2020, 21 februari). Conceptual framework of teaching quality: A Multidimensional Adapted Process Model of Teaching. Hämtad från: psyarxiv.com/52tcv
doi: 10.31234/osf.io/52tcv

Dimensioner av kunskapsområden

KUNSKAPSGRUNDEN i undervisning och lärande

Kunskap om innehåll
Att hantera innehållet i läroämnet, till exempel kunskap om olika begrepp och relevanta fenomen, förståelse över läroämnets kunskapsgrund och -struktur, och kunskap om läroämnets läroplan.

Källmaterialet:
Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4–14.
Loewenberg Ball, D., Thames, M. H., & Phelps, G. (2008). Content knowledge for teaching: What makes it special? Journal of Teacher Education59(5), 389–407.

Pedagogisk kunskap
Allmän, pedagogisk kunskap som är oberoende av läroämnet, till exempel gällande utvärdering, styrning av lärandet och gruppen, samt kunskap om kognitiva, emotionella och motiverande faktorer som inverkar på lärandet och dess utveckling hos eleverna.

Källmaterialet:
Guerriero, S. (Ed.) (2017). Pedagogical knowledge and the changing nature of the teaching profession. Paris: OECD Publishing.
Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4–14.
Voss, T., Kunter, M., & Baumert, J. (2011). Assessing teacher candidates’ general pedagogical/psychological knowledge: Test construction and validation. Journal of Educational Psychology, 103(4), 952–969.

Pedagogisk innehållskunskap
Den kunskap som binder ihop läroämnets innehåll och lärandet av innehållet, till exempel kunskap om effektiva metoder (bl.a. digitala undervisningsmetoder) för att lära läroämnets fenomen i relation till elevens nivå av kunnande och motivation för att lära sig, samt kunskap om typiska sätt hur elever förstår det de ska lära sig.

Källmaterialet:
Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4–14.
van Driel, J. H., Verloop, N., & De Vos, W. (1998). Developing science teachers’ pedagogical content knowledge. Journal of Research in Science Teaching, 35(6), 673–695.

Praktisk kunskap
Kunskap som byggs upp genom erfarenheter i undervisningssituationer och i reflektion av situationen eller i övning av färdigheten, till exempel praktisk kunskap om hur man gör en viss sak skickligt, vilket ofta är tyst kunskap och således svårt eller omöjligt att definiera i ord.

Källmaterialet:
Cochran-Smith, M., & Lytle, S. I. (1999). Relationships of knowledge and practice: Teacher learning in communities. Review of Research in Education, 24, 249–305.
Van Driel, J. H., Beijaard, D., & Verloop, N. (2001). Professional development and reform in science education: The role of teachers’ practical knowledge. Journal of Research in Science Teaching, 38(2), 137–158.

Kontextuell kunskap
Kunskap om skolsystemet och skolmiljön, som till exempel kunskap om klassen och eleverna i den, skolgemenskapen, skolans verksamhetskultur och de faktorer som påverkar skolans verksamhet lokalt och samhälleligt.

Källmaterialet:
Shulman, L. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harvard Educational Review, 57(1), 1–23.

 

KOGNITIVA färdigheter

Informationsbehandling
Informationsbehandlingens kognitiva basfunktioner är att göra iakttagelser, behandla information, att koda och spara i minnet samt att hämta information från minnet. Förutom basfunktionerna för informationsbehandling är det väsentligt att kunna förstå, tolka, klassificera, jämföra, analysera och applicera information.

Källmaterialet:
Krathwohl, D. R. (2002). A revision of Bloom’s taxonomy: An overview. Theory into practice41(4), 212–218.
Schunk, D. H. (1996). Learning theories (2nd ed.). Englewood Cliffs, New Jersey: Merrill, an imprint of Prentice Hall.

Kritiskt tänkande och problemlösning
Kritiskt tänkande handlar om att genom ett analyserande och evaluerande tankesätt och genom sökande av motiverade beslut granska och reflektera över kunskap och det egna tänkandet, samt att lösa problem genom att söka nya synvinklar.

Källmaterialet:
Binkley, M., Erstad, O., Herman, J., Raizen, S., Ripley, M., Miller-Ricci, M., & Rumble, M. (2012). Defining twenty-first century skills. In P. Griffin, B. McGaw & E. Care (Eds.), Assessment and teaching of 21st century skills (pp. 17–66). Springer, Dordrecht.
Dwyer, C. P., Hogan, M. J., & Stewart, I. (2014). An integrated critical thinking framework for the 21st century. Thinking Skills and Creativity, 12, 43–52.
Niu, L., Behar-Horenstein, L. S., & Garvan, C. W. (2013). Do instructional interventions influence college students’ critical thinking skills? A meta-analysis. Educational Research Review, 9, 114–128.

Kommunikation, argumentation och slutledningsförmåga
Skicklig kommunikation är en interaktion som karaktäriseras av ömsesidighet, mångsidighet och noggrant tolkande och producerande av meddelanden, samt en förmåga att på ett kompetent sätt presentera, motivera, försvara och diskutera den egna ståndpunkten.

Källmaterialet:
Binkley, M., Erstad, O., Herman, J., Raizen, S., Ripley, M., Miller-Ricci, M., & Rumble, M. (2012). Defining twenty-first century skills. In P. Griffin, B. McGaw & E. Care (Eds.), Assessment and teaching of 21st century skills (pp. 17–66). Springer, Dordrecht.
Driver, R., Newton, P., & Osborne, J. (2000). Establishing the norms of scientific argumentation in classrooms. Science Education, 84(3), 287–312.
Titsworth, S., Mazer, J. P., Goodboy, A. K., Bolkan, S., & Myers, S. A. (2015). Two meta-analyses exploring the relationship between teacher clarity and student learning. Communication Education, 64(4), 385-418.

Kreativitet
Kreativitet är innovativt tänkande och aktiviteter, vilka är öppna för nya synvinklar, idéer, experimenterande och utmanande av det vanliga.

Källmaterialet:
Binkley, M., Erstad, O., Herman, J., Raizen, S., Ripley, M., Miller-Ricci, M., & Rumble, M. (2012). Defining twenty-first century skills. In P. Griffin, B. McGaw & E. Care (Eds.), Assessment and teaching of 21st century skills (pp. 17–66). Springer, Dordrecht.
Dobbins, K. (2009). Teacher creativity within the current education system: A case study of the perceptions of primary teachers. Education 3–13, 37(2), 95–104.
Fisher, R. & Williams, M. (Eds). (2005). Unlocking literacy (2nd ed). London: David Fulton.

Metakognitiva färdigheter
Metakognition (lära sig att lära) är kunskap om egna kognitiva processer, lärande och strategier, samt en förmåga att reglera kognitiva processer genom att planera, granska och utvärdera det egna lärandet.

Källmaterialet:
Binkley, M., Erstad, O., Herman, J., Raizen, S., Ripley, M., Miller-Ricci, M., & Rumble, M. (2012). Defining twenty-first century skills. In P. Griffin, B. McGaw & E. Care (Eds.), Assessment and teaching of 21st century skills (pp. 17–66). Springer, Dordrecht.
Duffy, G. G., Miller, S. D., Parsons, S. A., & Meloth, M. (2009). Teachers as metacognitive professionals. In D. J. Hacker, J. Dunlosky, & A. C. Graesser (Eds.), Handbook of metacognition in education (pp. 240–256). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Zohar, A. (2006). The nature and development of teachers’ metastrategic knowledge in the context of teaching higher order thinking. Journal of the Learning Sciences, 15(3), 331–377.

 

SOCIALA färdigheter

Interaktionsfärdigheter
Interaktionsfärdigheter är förmåga till att fungera på ett konstruktivt och ömsesidigt sätt genom att kunna ta i beaktande andras perspektiv, att ha samarbetsförmåga till att lyssna på andra och att ge rum till alla i gruppen, samt att förhandla och lösa konflikter och ta i beaktande olika parters behov och mål.

Källmaterialet:
Denham, S. A. (2005). Assessing social-emotional development in children from a longitudinal perspective for the National Children’s Study: Social-emotional compendium of measures. Fairfax, VA: George Mason University.
Friend, M., & Cook, L. (2016). Interactions: Collaboration skills for school professionals (7th ed). Boston: Pearson Education.
Jennings, P. A., & Greenberg, M. T. (2009). The prosocial classroom: Teacher social and emotional competence in relation to student and classroom outcomes. Review of Educational Research, 79(1), 491–525.

Känslofärdigheter
Känslofärdigheter är förmåga att upptäcka och identifiera egna och andras känslor, förstå orsaker till känslor och hur de påverkar en själv och andra, samt förmåga att reglera känslor och uttrycka dem på ett godtagbart sätt.

Källmaterialet:
Denham, S. A. (2005). Assessing social-emotional development in children from a longitudinal perspective for the National Children’s Study: Social-emotional compendium of measures. Fairfax, VA: George Mason University.
Jennings, P. A., & Greenberg, M. T. (2009). The prosocial classroom: Teacher social and emotional competence in relation to student and classroom outcomes. Review of Educational Research, 79(1), 491–525.
Oberst, U., Gallifa, J., Farriols, N., & Vilaregut, A. (2009). Training emotional and social competences in higher education: The seminar methodology. Higher Education in Europe, 34(3-4), 523–533.

Kompetens relaterat till mångfald
Kompetens relaterat till mångfald handlar om respekt och förståelse, som baserar sig på attityder och övertygelser om att varje människa är unik, med individuella förutsättningar och individuell bakgrund. Det syftar också på synsättet och åtaganden om rättvis behandling och främjande av delaktighet hos olika aktörer.

Källmaterialet:
Booth, T. & Ainscow, M. (2011). Index for inclusion: Developing learning and participation in schools. Centre for Studies on Inclusive Education, Bristol.
Florian, L. & Spratt, J. (2013). Enacting inclusion: A framework for interrogating inclusive practice. European Journal of Special Needs Education, 28(2), 119–135.
Spratt, J. & Florian, L. (2015). Inclusive pedagogy: From learning to action. Supporting each individual in the context of “everybody”. Teaching and Teacher Education, 49, 89–96.

Kunskap och interaktion kulturer emellan
Kunskap och interaktion kulturer emellan är individens medvetenhet och sensitivitet till att fungera i interaktion i en kulturellt mångfaldig kontext genom ett uppskattande och förstående sätt gentemot de särdrag som till exempel etnicitet, språk, ålder, religion, kön, sexualitet eller social klass medför.

Källmaterialet:
Bennett, M. J. (2009). Defining, measuring, and facilitating intercultural learning: A conceptual introduction to the intercultural education double supplement. Intercultural Education, 20(4), 1–13.
Perry, L. B., & Southwell, L. (2011). Developing intercultural understanding and skills: Models and approaches. Intercultural Education, 22(6), 453–466.

 

PERSONLIG orientering

Personliga egenskaper
Personliga egenskaper är för individen personliga sätt att tänka, känna och bete sig i olika situationer och vid olika tidpunkter, till exempel lärarens benägenhet att fungera vänligt och välvilligt i olika undervisningssituationer.

Källmaterialet:
McAdams, D. P., & Pals, J. L. (2007). The role of theory in personality research. In R. W. Robins, R. C. Fraley, & R. F. Krueger (Eds.), Handbook of research methods in personality psychology (pp. 3–20). New York, NY: Guilford Press.
Klassen, R. M., & Tze, V. M. C. (2014). Teachers’ self‐efficacy, personality, and teaching effectiveness: A meta‐analysis. Educational Research Review, 12, 59–76.

Självuppfattning
Självuppfattning syftar på individens uppfattning om hurudan hen är på olika livsområden. Uppfattningarna kan handla om hur man upplever sig klara av arbetets centrala uppgifter, till exempel uppfattningar relaterat till lärarens självförmåga, som kan handla om de egna förmågorna att klara av att styra och organisera lärandet, klassen eller samarbetet med föräldrarna.

Källmaterialet:
Tschannen-Moran, M., & Hoy, A. W. (2001). Teacher efficacy: Capturing an elusive construct. Teaching and Teacher Education, 17(7), 783–805.
Klassen, R. M., & Chiu, M. M. (2010). Effects on teachers’ self-efficacy and job satisfaction: Teacher gender, years of experience, and job stress. Journal of Educational Psychology, 102(3), 741–756.

Yrkesmässiga övertygelser, värderingar och etik
Övertygelserna styr lärarens agerande och pedagogiska val tillsammans med värderingarna och yrkesetiken. Övertygelserna är lärarens uppfattningar om till exempel hur man lär sig, den som ska lära sig och hur man lär ut, karaktären av ett visst läroämne, lärarens roll samt vilka lärmetoder som väljs och upplevs effektiva. Värderingar och etiska förhållningssätt syftar på de saker som man upplever meningsfulla och som man vill uppnå i läraryrket, som till exempel de grundläggande värderingarna att respektera alla människor och att vara rättvis.

Källmaterialet:
Buehl, M. M., & Alexander, P. A. (2009). Beliefs about learning in academic domains. In K. R. Wentzel & A. Wigfield (Eds.), Handbook of motivation at school (pp. 479–501). New York, NY: Routledge.
Campbell, E. (2008). The ethics of teaching as a moral profession. Curriculum Inquiry, 38(4), 357–385.
Opettajien ammattijärjestö (2019). Opettajan arvot ja eettiset periaatteet. https://www.oaj.fi/arjessa/opetustyon-eettiset-periaatteet/opettajan-arvot-ja-eettiset-periaatteet/

Orientering i motivation
Motivation syftar på de faktorer som riktar, upprätthåller och förstärker intresset, viljan att anstränga sig och förbinda sig till olika uppgifter och aktiviteter. Att söka sig till läraryrket och behålla motivation i arbetet förstärks av positiva förväntningar på den egna förmågan att klara av arbetet, att uppskatta arbetet, och av inre motivation, som beskriver i vilken mån läraren njuter av sitt arbete som lärare.

Källmaterialet:
Richardson, P. W., Karabenick, S. A., & Watt, H. M. (Eds.). (2014). Teacher motivation: Theory and practice. Routledge.
Watt, H. M., & Richardson, P. W. (2007). Motivational factors influencing teaching as a career choice: Development and validation of the FIT-Choice Scale. The Journal Of Experimental Education, 75(3), 167–202.

Yrkesidentitet
Lärarens yrkesidentitet är en dynamisk process, där läraren definierar sig och förstår sig som en professionell aktör. Yrkesidentiteten påverkar upplevelsen av arbetets meningsfullhet och engagemanget till arbetet. Det relaterar också till professionellt aktörskap, som syftar på att aktivt och genom att ta initiativ påverka på det egna arbetet och upplevelsen av att äga det egna arbetet.

Källmaterialet:
Akkerman, S. & Meijer, P. (2011). A dialogical approach to conceptualizing teacher identity. Teaching and Teacher Education, 27, 308–319.
Beauchamp, C., & Thomas, L. (2009). Understanding teacher identity: An overview of issues in the literature and implications for teacher education. Cambridge Journal of Education, 39(2), 175–189.
Beijaard, D., Meijer, P. C. & Verloop, N. 2004. Reconsidering research on teachers’ professional identity. Teaching and Teacher Education, 20(2), 107−128.

 

YRKESMÄSSIGT välbefinnande

Arbetshälsa
Till lärarens arbetshälsa hör tillfredsställelse över och engagemang för arbetet samt motivations- och känslotillstånd, som karaktäriseras av hängivenhet, ivrighet och av att låta arbetet för med sig.

Källmaterialet:
Hakanen, J. J., Bakker, A. B., & Schaufeli, W. B. (2006). Burnout and work engagement among teachers. Journal of School Psychology, 43(6), 495−513.
Skaalvik, E. M., & Skaalvik, S. (2011). Teacher job satisfaction and motivation to leave the teaching profession: Relations with school context, feeling of belonging, and emotional exhaustion. Teaching and Teacher Education, 27(6), 1029−1038.

Stresshantering
Stresshantering är förmåga att klara av de uppgifter, förväntningar och belastningsfaktorer som hör arbetet till. En förmåga att utnyttja skolgemenskapens sociala resurser främjar lärarens välmående, och minskar stressen. Planeringsförmåga, motion, avslappning och att skapa en positiv betydelse för det egna arbetet är också exempel på stresshanteringsmetoder.

Källmaterialet:
Austin, V., Shah, S., & Muncer, S. (2005). Teacher stress and coping strategies used to reduce stress. Occupational Therapy International, 12(2), 63−80.
Burke, R. J., Greenglass, E. R., & Schwarzer, R. (1996). Predicting teacher burnout over time: Effects of work stress, social support, and self-doubts on burnout and its consequences. Anxiety, Stress, and Coping, 9(3), 261−275.
Kyriacou, C. (2001). Teacher stress: Directions for future research. Educational Review, 53(1), 27−35.

Resiliens
Lärarens resiliens är en förmåga att genom strategier som stöder arbetshälsan svara på de krav som arbetet ställer, en förmåga att anpassa sig till situationer av förändring samt att känna igen egna påverkningsmöjligheter även i utmanande yrkesmässiga situationer.

Källmaterialet:
Gu, Q., & Day, C. (2007). Teachers resilience: A necessary condition for effectiveness. Teaching and Teacher Education, 23(8), 1302−1316.