Kulturell växelverkan

Under hundratals år var Sverige och Finland ett och samma rike. Historieforskningen har upprepade gånger lyft fram den gemensamma historien och de kulturella, ekonomiska och sociala banden mellan länderna. Vi vill genom projektet Vägen över havet (2019–2020) påvisa de konkreta förbindelserna över havet och den kontinuerliga växelverkan i vardagen inom kärnområdena kring Uppsala och Åbo under århundradenas lopp. Vår utgångspunkt är den långa kontinuiteten av vardagliga och nödvändiga kulturella, vetenskapliga, ekonomiska och sociala kontakter över havet, vilka även fortlevde en god bit in på 1800-talet också efter att Finland skildes från Sverige.

Projektet ger upphov till ny kunskap om studenterna och professorerna vid universiteten i Åbo och Uppsala 1640–1828, deras intellektuella kontakter, rörlighet och nätverk, samt Åbo- och Uppsalaeliternas sammansättning och livsstil. Åbo var en vital del av rikets kärnområden fram till 1809, som en av de intellektuella centralorterna för hela Sverige och dess utbildade befolkning. Rörligheten och växelverkan mellan Åbo och Uppsala fortsatte också efter 1809 och 1812. Genom att påvisa de mångfaldiga sambanden mellan institutioner, människor, idéer och varor förnyar forskningsinsatsen vår bild av Åbo, akademins och universitetets betydelse för den finländska kulturen och bildningen innan Finland ens fanns som separat statsenhet.

I projektet Vägen över havet vill vi ta fasta på följande frågor:

• Vad betydde universitetsstäderna och erfarenheterna från studieåren i Åbo respektive Uppsala för det svenska riket och dess lärda eliter, eller för de respektive städernas borgerskap?
• Hur tätt knutna var de akademiska medborgarna i Uppsala respektive Åbo till varandra? Hur syntes den mänskliga och intellektuella växelverkan i vardagen?
• Mer konkret, hurdan var den urbana kulturen i de två universitetsstäderna, och vilka mänskliga och kulturella kontinuiteter kan vi observera i exempelvis professorernas, universitetslärarnas och studenternas boende, umgängeskultur och ekonomi?
• Hurdana kontakter och nätverk kan vi observera kring de aktiva intellektuella aktörerna i universitetsstäderna? Hur syns dessa kontakter och nätverk i varu- och informationsflödena?
• Hurdana kapitalflöden och hurdan materiell kultur gav den intellektuella mobiliteten och växelverkan upphov till på ett lokalt, regionalt och globalt plan?

Projektet fördjupar förståelsen av Sveriges och Finlands gemensamma historia och kulturella likheter genom att utnyttja historieskrivningens nyaste, mångdisciplinära metoder och närmanden inom mobilitetsstudier, nätverksanalys och prosopografi, global- och mikrohistoria, miljö- och stadshistoria.

Forskare i projektet

Mari Välimäki (Åbo universitet) granskar studenterna vid akademin i Åbo och vid Uppsala universitet och deras akademiska rörlighet på 1600-talet.

Laura Hollsten (Åbo Akademi) forskar om hur Åbo under 1600- och 1700-talet blev en av noderna i transnationella handelsnätverk genom vilka varor (exempelvis kvicksilver) transporterades in i staden.

Gudrun Andersson (Uppsala universitet) fokuserar på spänningarna i Uppsala mellan universitetet och staden genom att forska i professorerna som stadsbor under 1700-talet.

Johanna Ilmakunnas (Åbo Akademi) forskar i professorernas konsumtionsnätverk i Åbo under 1700-talet. Projektledare vid ÅA.

Charlotta Wolff (Åbo universitet) undersöker Uppsala universitetskansler, kanslipresident greve Gustav Philip Creutz (1731–1785) intellektuella förebilder och personliga nätverk i Åbo, Uppsala, Stockholm och Europa. Projektledare vid ÅU.

Panu Savolainen (Åbo Akademi) forskar i Pehr Stenbergs (1758–1824) levernesbeskrivning över de år Stenberg tillbringade som student och ung präst i Åbo 1779–1789.

Topi Artukka (Åbo universitet) undersöker societetens och nätverkens utveckling i Åbo under 1800-talets första årtionden.

Vesa Vares (Åbo universitet) undersöker den lokala pressen som källa till de kulturella och intellektuella kontinuiteterna mellan Uppsala och Åbo under 1800-talets två första årtionden.

Robin Engblom (Åbo Akademi) undersöker på vilket sätt professorerna vid Kungliga Akademien i Åbo medverkade i det kulturella och sociala livet utanför universitetet under senare hälften av 1600-talet.

Heidi Pitkänen (Åbo universitet) arbetar som projektforskare.