Projektgruppen

Laura Hollsten, Åbo Akademi: Hollsten är historiker. Hon undersöker formeringen och cirkulationen av fästingrelaterad kunskap i det finländska samhället. Föremål för forskningen är tillkomsten och cirkulationen av vetenskaplig kunskap om fästingar i det vetenskapliga samfundet under 1800- och 1900-talen. Målet är också att utreda hur vetenskaplig kunskap blir populär kunskap eller ”allmän kunskap”, samt att undersöka de ömsesidiga förhållandena mellan traditionskunskap, populär kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap. Hollsten leder HUTI tillsammans med Tuomas Räsänen och ansvarar för projektets genomförande vid Åbo Akademi.

Otto Latva, Åbo universitet: Latva är historiker med miljö, havs- och djurhistoria som specialområden. Han är verksam som forskningschef vid helheten Hav och sjöfart vid Åbo universitet. I projektet studerar han hur fästingar har uppfattats i Finland från 1800-talet till nutid och på vilka sätt media har påverkat synen på fästingar. Med grund i teorier om djurens aktörskap undersöker Latva också hur fästingar genom sitt agerande har påverkat tillkomsten av fästingrelaterad vetenskaplig och populär kunskap.

Sanna Lillbroända-Annala, Åbo Akademi: Lillbroända-Annala är etnolog. I projektet undersöker hon förhållanden mellan människor, sällskapsdjur, fästingar och vektordjur, samt hur förekomsten av fästingar förändrat samvarons praktiker och människors syn på djur och natur. I centrum for forskningen ligger begrepp, känslor, risker och strategier som förändrar och präglar förhållandet mellan människor och djur. Därtill studerar Lillbroända-Annala Skärgårdsläkarnas mobila vaccinationsstation, Fästingbussen som arena för kunskap och praktiker kring fästingar.

Fredrik Nilsson, Åbo Akademi. Nilsson är biträdande professor i etnologi och hans forskning baserar sig på kulturanalys och posthumanism. Han har forskat brett om frågor kring vardagens komplexitet och människors förmåga att anpassa sig och hantera kriser. I detta projekt analyserar Nilsson tillsammans med Lillbroända-Annala fästingrelaterade riskberättelser och fästingars inverkan på natursyner samt människors sätt att modifiera och kontrollera sin omgivning.

Tuomas Räsänen, Östra Finlands universitet / Åbo universitet: Räsänen är historiker med miljöhistoria som specialområde. Han leder HUTI tillsammans med Laura Hollsten och ansvarar för projektets genomförande vid Åbo universitet (från 2022 vid Östra Finlands universitet). Räsänen analyserar i sin forskning hur fästingar och fästingspridna sjukdomar har påverkat människors natursyner och lett till konflikter mellan parter med olika ståndpunkter i markanvändning.

Taina Syrjämaa, Åbo universitet: Syrjämaa är professor i historia vid Åbo universitet. Hon har forskat kring växelverkan mellan människor och andra djur i vardagen och i det levda rummet, med särskilt fokus på sällskapsdjur. Hon har också ägnat sig åt djurhistoriens metoder och teori, särskilt djurens aktörskap, samt mångartade samfund och familjen. Hon har lett ett fyraårigt Finlands Akademi-finansierat forskningsprojekt om djurs aktörskap och leder som bäst projektet, UNSUS, som handlar om djurindustrins historia och framväxten av nutida ohållbara praktiker. I detta projekt undersöker Syrjämaa mångartad växelverkan genom fokus på triaden människor – tama djur – fästingar ur ett rumsligt perspektiv. Hon studerar mångartade rumsliga praktiker både inomhus (hemmen) och utomhus (trädgårdar, stränder). Därtill utforskar hon andra icke-mänskliga aktörer i samma nätverk såsom gräs, stövlar och gräsklippningsmaskiner samt av människor (oriktigt) förmodade aktörer (alar).

Nina Tynkkynen, Åbo Akademi: Tynkkynen är biträdande professor inom profileringsprojektet Havet vid Åbo Akademi. Fokus för hennes forskning är hur olika former av kunskap kan identifieras och utnyttjas i forskning om havet och klimatförändringen samt inom beslutsfattandet. I detta projekt undersöker hon hur fästingrelaterade risker framträder i den offentliga diskussionen och hur fästingar definieras som miljöproblem.

Suvi Rytty, Östra Finlands universitet: Rytty är historiker vars specialområde berör historia av medicin och hälsa. Inom ramarna för detta projekt fokuserar hon på fästingburna sjukdomar som historiska och kulturella fenomen. Främst studerar hon den samhälleliga debatten som dessa sjukdomar har givit upphov till, speciellt tvisterna mellan lekmän och hälsomyndigheterna framkallade av varierande sjukdomsuppfattningar. Hennes andra forskningsintresse berör den samhälleliga debatten kring TBE-vaccinet och särskilt meningsskiljaktigheterna angående vaccinets uppfattade fördelar och hälsorisker.