Historieforskning

Relationen mellan människan och resten av naturen kan utforskas via historieforskning

Även historieforskning kan berätta hurdan relation människor har haft med naturen, och hur och varför relationen ändrats. På basis av skriftliga eller materiella källör, konstverk, fotografier och muntligt förmedlade minnen kan man utforska hur människor samlevt med naturen och deras icke-mänskliga grannar. Källmaterialet berättar på hurdant sätt människor varit beroende av resten av naturen, hur den påverkade deras liv, men också hur människor formade sin omgivning och (icke-mänskliga) grannar. Förutom att ta reda på hur enskilda människor i vardagen relaterat till naturen, så kan historieforskning även belysa större gruppers naturrelation, och de samhälleliga och kulturella faktorerna som bidragit t.ex. både till naturens utarmning och till naturskydd.

Johan Knutsons litografi från Zacharias Topelius verk ”Finland framställdt i teckningar” (1845–1852). Källa: Bildbanken – Finland framställdt i teckningar / CC BY 4.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Forskningsmaterial

I projektets historieforskning används främst arkivmaterial, fotografier, literatur, konstverk och materiella källor. De olika källörna ger information om Själobornas relation till naturen från 1500-talet till nutiden. Riksarkivets kartor av olika åldrar berättar om markanvändning och fiske. Själö hospitals arkiv berättar bland annat om öns lantgård och hospitalets hushållning, med allt från hästarnas hovslagning till planerad växelbruk. Skärgårdshavets forskningsinstitut, som är verksam på Själö, bjuder på t.ex. fotografier som illustrerar växelverkan mellan arter. På Själö finns dessutom en stor mängd materiella källor, allt från gamla byggnader till träd; också de berättar om det mångartiga förflutna.

Provmjölkningsbok från åren 1931-32. Själö hospitals arkiv, 5.2.1.3. ”Lehmien tuotto 1931-1962”. Riksarkivet i Åbo.

Forskningsmetod

Materialet bearbetas källkritiskt och det som källorna berättar tolkas i dess historiska kontext. Vi analyserar källorna via närläsning och omläsning. Fokus är på sådant som tidigare forskning kanske inte beaktat, såsom beskrivningar av människors relation till naturen och andra arter. Vi tar reda på vilka andra arter förutom människan som levt på ön, hur de beskrevs och hurdant växelverkan man hade med dem. Dessutom belyser vi attityderna bakom beskrivningarna, och hur attityderna förändrats från 1500-talet till nutiden.

Vi använder också tidigare forskning om Själös historia. Vårt projekts historieforskning hör till miljö- och kulturhistorians forskningsområden. I dem utforskas förändringar i människors attityder, upplevelse av rum och relation till miljön. Vi riktar oss också i en mindre människocentrerad håll i vår historieforskning, där fokus är på andra arter och inte bara människan.

Utdrag från ”Längd över fattiga personer vid och inventarium för Själö hospital” (1633). Riksarkivets digitalarkiv.