FinnBrain bjöd på jubileumskvällsfika – vetenskapliga smakprov och samhälleliga reflektioner
Som en del av 15-årsjubileet för Åbo universitets FinnBrain-födelsekohortstudie ordnades i samarbete med Turku Brain and Mind Center en Studia Generalia-allmänföreläsning med temat: Påfrestande livshändelsers överföring mellan generationer – biologiska, psykologiska och samhälleliga perspektiv. Under kvällen diskuterades hur belastande livshändelser kan påverka livsloppet, men också var någonstans vi kan stöda välbefinnandet, både på individnivå och på samhällsnivå i stort, och därigenom bidra till att bryta kedjor över generationer och skapa en bättre framtid.
Kvällen inleddes med kaffe och bulle, vilket visade sig vara en utmärkt aptitretare inför den en och en halv timme långa helhet som till sin mångsidighet och aktualitet var mycket lyckad. På plats fanns en glädjande mångfacetterad och talrik publik som aktivt deltog från början till slut.
Kvällens moderator, biträdande professor i psykiatri Noora Scheinin, bjöd upp erfarna forskare på scenen för att på ett populärvetenskapligt sätt presentera forskningsteman både från världen och från den nu tonåriga FinnBrain-studien.
Föreläsningsserien inleddes av emeritusprofessor i integrativ neurovetenskap och psykiatri, och en av FinnBrains grundare, Hasse Karlsson. I sin föreläsning Psykologisk belastning i olika skeden av livet beskrev han hur psykologisk belastning och stress stör den jämvikt som upprätthåller hälsan. Psykologisk belastning kan uppstå av olika saker under livets gång:
- Vuxna: ensamhet, arbetsstress, arbetslöshet
- Unga: kompisrelationer, mobbning
- Små barn: utsatthet, fattigdom
- Graviditet: föräldrarnas mående under graviditeten
- Tidigare generationers stressupplevelser
Psykologisk belastning i livets olika skeden är en betydande riskfaktor för många sjukdomar. Som exempel nämnde Hasse barndomsupplevelser av utsatthet, som mångdubblar risken för flera folksjukdomar. För vissa leder stressfaktorerna inte till samma risk, och i botten ligger hur stressystemet har programmerats.
FinnBrains ansvariga forskare för hjärnavbildning, med.dr. Jetro J. Tuulari, presenterade studier om sambanden mellan fäders belastande barndomsupplevelser och barnets hjärnutveckling. I dessa studier har man undersökt sambanden mellan pappans utsatthet under barndomen och dels spermiernas egenskaper, dels den utsatthetens koppling till den nyfödda barnets hjärnstruktur. Resultaten tyder på att pappans barndomsutsatthet lämnar spår i spermierna och att utsattheten också kan ses i den nyföddas hjärnas vita substans. Även om man redan har kunnat visa att spermier bär med sig information om vad en människa har varit med om, behövs det fortfarande mycket mer forskning i ämnet.
Som tredje talare tog FD, pedagogie magister och specialforskare Katja Tervahartiala upp forskningsbaserad kunskap om hur barn, unga och familjer mår i dag, och hur faktorer i uppväxtmiljöerna påverkar välbefinnandet, i sin föreläsning Uppväxtmiljöer i barndomen: skyddande faktorer och riskfaktorer i familjen, småbarnspedagogiken och skolan. Inom FinnBrain har det redan samlats mycket forskningsdata om föräldrars psykiska välbefinnande samt om samspelet mellan förälder och barn. Särskilt föräldrars långvariga, uttalade psykiska symtom (såsom depression, ångest) kan försvåra samspelet mellan förälder och barn och därigenom påverka barnets känslomässiga utveckling och utvecklingen av självreglering. Å andra sidan kan också vuxna och sociala kontakter utanför familjen fungera som skyddande faktorer.
Högkvalitativ småbarnspedagogik skyddar i synnerhet barn i mest utsatt position från de negativa effekterna av förälderns psykiska symtom på barnets uppväxt och utveckling, och spelar också en viktig roll i integrationen av immigranter. Skolan är, efter familjen och småbarnspedagogiken, barnets viktigaste sociala miljö. Genom utbildning kan individen påverka sina möjligheter i livet. Inom FinnBrain pågår just nu forskning om vilka individuella utvecklingsvägar som ligger bakom lärande och psykisk hälsa. Enligt preliminära forskningsresultat verkar det som om den grupp som klarar sig genomsnittligt i skolan kan må bättre än dem i ytterkanterna. Katja betonade att barns och ungas välbefinnande kan främjas genom att satsa på föräldrars välbefinnande, säkerställa högkvalitativ småbarnspedagogik samt möjliggöra delaktighet och en meningsfull skolgång för varje barn och ung person.
Ett aktuellt tema som lyftes fram som en stor oro i flera anföranden var den ökande barnfamiljefattigdomen. Den innebär en ständig, mångdimensionell och långvarig ekonomisk oro som belastar familjer och utgör en stor riskfaktor för att öka föräldrars utmattning. Barnfamiljefattigdom begränsar barns möjligheter, till exempel till fritidsaktiviteter, och kan leda till att fattigdom och utsatthet förs vidare mellan generationer. De riskfaktorer som identifierats i forskningen, och den kunskap de ger, bör användas som stöd i samhälleligt beslutsfattande.
Under den sista halvtimmen deltog föreläsarna tillsammans med FinnBrains andra grundare, professor i befolkningsforskning samt barn- och ungdomspsykiater Linnea Karlsson, i en paneldiskussion. Nedan några av de viktigaste budskapen att ta med sig hem:
- Det är viktigt att komma ihåg att man alltid kan göra något. Idén med FinnBrain-studien är att identifiera faktorer som går att påverka.
- Forskningskunskap bör användas som stöd för beslutsfattande.
- Utvecklingshämmande stressfaktorer borde avlägsnas och utvecklingsfrämjande faktorer stärkas. Ökat stöd förmedlas genom kvaliteten i mänskliga relationer.
- Var och en kan göra något, och även små handlingar kan ha stor betydelse.
- Ungdomsåren utgör en ny känslig period för hjärnans utveckling efter den tidiga barndomen. Pannloben utvecklas ända upp till 25 års ålder, och hjärnan är mycket formbar också i vuxen ålder.