Bebisars temperament och föräldrars närvaro hänger ihop med barns kommunikation
Bebisars tidiga temperament och föräldrars sätt att bemöta sina barn kan spela roll för hur barnens språk och kommunikationsförmåga utvecklas. Det visar en ny doktorsavhandling i logopedi vid Åbo Akademi.
Studien visar att bebisar som är mer nyfikna och utåtriktade (positiv emotionalitet) och som har lättare att fokusera och lugna sig (självreglering) ofta har starkare kommunikationsförmåga. Dessa barn använde fler gester vid 14 månaders ålder och hade också större ordförråd vid både 14 och 30 månader.
Det handlar dock inte bara om temperament. Förälderns emotionella tillgänglighet – att vara varm, trygg och lyhörd för barnets signaler – hade en positiv koppling till barnens kommunikationsutveckling oavsett deras temperament. Alla barn verkar alltså gynnas av en förälder som är känslomässigt närvarande.
Språk utvecklas i samspel med andra, och vuxna spelar därför en avgörande roll, säger Denise Ollas-Skogster, författare till avhandlingen. För barn som är mer stillsamma, tillbakadragna eller har svårare att reglera sina känslor kan det vara extra viktigt att medvetet stimulera kommunikationen – men på ett sätt som känns roligt och tryggt för barnet. Hon påpekar också att det finns många andra faktorer som påverkar barnets kommunikativa utveckling och att temperament och emotionell tillgänglighet bara förklarar en mindre del av variationen barn emellan.
Studien är en del av den omfattande FinnBrain-kohortstudien som följer barnfamiljer i Egentliga Finland och på Åland.