Pandemi, vaccinationsbeslut och bacillskräck ur ett evolutionspsykologiskt perspektiv
Under evolutionens gång har människan utvecklat mekanismer som skyddar mot smittosamma sjukdomar. Ett exempel på en sådan mekanism är immunförsvaret, som bekämpar bakterier och virus som tagit sig in i vår kropp. Människan har också utvecklat psykologiska funktioner för att skydda sig mot sjukdom. Dessa funktioner brukar kallas det behaviorala immunförsvaret och har som syfte att förhindra att bakterier och virus tar sig in i kroppen överhuvudtaget. En av de mest centrala funktionerna är känslan äckel. Det behaviorala immunförsvaret får oss att reagera med äckel eller obehag på sådant som vi under vår evolutionära historia lärt oss att kan utgöra en smittorisk eller innehålla bakterier. Till exempel reagerar vi med obehag på mat som luktar gammalt eller mänskors kroppsutsöndringar som snor, saliv och variga sår (redan de inre bilder som väcks av att läsa om dessa väcker sannolikt obehag). Då vi reagerar med obehag undviker vi det som ger oss obehaget, och då undviker vi också att bli sjuka.
En del mänskor har större benägenhet att reagera med obehag än andra. En sådan benägenhet kan man förenklat kalla för bacillskräck. Eftersom vaccin skyddar mot sjukdom kunde man anta att personer med bacillskräck skulle vara mer positivt inställda till vaccin, men istället verkar det vara precis tvärt om. Tidigare forskning har nämligen kommit fram till att personer med bacillskräck har mer negativ inställning till vaccin. Det här har forskare förklarat med att vaccin administreras på sätt som vi under evolutionens gång lärt oss att förknippa med smittorisk, det vill säga att punktera huden eller inta främmande substanser. Man tänker sig alltså att personer med bacillskräck reagerar med obehag på själva vaccinationen. Den tidigare forskningen har fokuserat på vaccin mot sjukdomar som inte upplevs som så stort hot, vilket möjligtvis kan förklara varför man funnit att obehaget hos personer med bacillskräck riktas mot vaccinet istället för sjukdomen. Enligt teorin borde det behaviorala immunförsvaret vara flexibelt och anpassa sig till förändringar i omgivningen.
Hur ser det då ut när sjukdomshotet är större? Denna fråga undersökte vi i FinnBrain-samplet under coronaviruspandemin, då det omedelbara sjukdomshotet i omgivningen var högre än vanligt. Under våren år 2020 frågade vi FinnBrain-föräldrar hur sannolikt de ansåg de vara att de skulle vaccinera sig mot covid-19 ifall ett sådant vaccin hade funnits tillgängligt, varit kostnadsfritt och rekommenderats av myndigheterna. Redan år 2018 frågade vi FinnBrain-föräldrarna om hur benägna de upplevde sig vara att känna obehag i olika situationer, det vill säga deras nivå av bacillskräck. Då vi undersökte sambandet mellan föräldrarnas bacillskräck och deras vaccinationsvilja visade det sig att de som rapporterat mer bacillskräck varken var mer eller mindre villiga att vaccinera sig mot covid-19 än de med mindre bacillskräck. Då vi undersökte samma samband bland personer som rapporterat sin grad av bacillskräck under pandemin visade resultaten att de som rapporterade mer bacillskräck var mer villiga att vaccinera sig än de med lägre bacillskräck.
Eftersom våra resultat såg annorlunda ut än resultaten ur tidigare forskning utförd under normala förhållanden är det alltså möjligt att grad av sjukdomshot spelar roll för i vilken mån personer med bacillskräck är tveksamma till vaccination. Ur ett psykologiskt perspektiv är vaccinationsbeslut en riskbedömningsprocess, där risker kopplade till sjukdomen ligger i den ena vågskålen och balanseras mot risker kopplade till vaccin. För personer med mer bacillskräck verkar förändringar i omgivningen leda till större förändring i den här balansen än för andra personer. Orsakerna till att vaccinationsvilja var kopplat till bacillskräck under pandemin men inte till bacillskräck före pandemin kan vi endast spekulera kring. Till exempel kan det handla om förändringar i grad av bacillskräck över tid, om skillnader mellan de olika samplen som inte identifierats i studien, eller om variation i grad av sjukdomshot mellan tidpunkterna då vaccinationsvilja mättes. Ännu finns det alltså många öppna frågor för framtida evolutionspykologisk forskning om sjukdomshot och vaccinationsbeslut att ta fasta på.
Linda Karlsson, FD, psykolog
Karlsson, L. C., Soveri, A., Lewandowsky, S., Karlsson, L., Karlsson, H., Nolvi, S., Karukivi, M., Lindfelt, M. & Antfolk, J. (2022). The behavioral immune system and vaccination intentions during the coronavirus pandemic. Personality and Individual Differences, 185. doi: 10.1016/j.paid.2021.111295