Plenumföreläsarna

Antti Kamunen (Uleåborgs universitet)

(Työ)elämä filminauhana: Vuorovaikutusaineistot tutkijanuran tienviittoina

Keskustelunanalyyttinen tutkimus on laadullista, empiirisiin havaintoihin perustuvaa vuorovaikutuksen tutkimusta, jonka keskiössä on tutkittavien ilmiöiden lisäksi tutkimuksessa käytetty aineisto: aidoissa vuorovaikutustilanteissa tehdyt ääni- tai videonauhoitteet. Esityksessäni käsittelen tutkijanurani eri vaiheissa käyttämiäni vuorovaikutusaineistoja ja niihin kytkeytyviä tutkimuksia. Käytössäni on ollut paitsi suuri määrä muiden tutkijoiden keräämää videoaineistoa, myös itse keräämääni aineistoa useista eri konteksteista, opiskelija-asuntoloista lapsiperheiden koteihin, yliopiston luokkahuoneista tutkimuslaboratorioihin, sekä monikansallisesta sotilasesikuntaharjoituksesta YK:n sotilastarkkailijakursseille.

Pohdin lisäksi oman tutkimukseni suhdetta kulloinkin käytössä olleisiin aineistoihin. Vaikka pääsääntöisesti keskustelunanalyysissä tutkimusaiheet nousevat aineistoista, tutkimukseni fokus on vaikuttanut tietynlaisissa vuorovaikutusympäristöissä kuvattujen videoaineistojen käyttöön. Esimerkiksi väitöskirjatutkimukseni aikana keskityin kehollisiin vuorovaikutuskäytänteisiin monitoimintatilanteissa, joten tarvitsin videoaineistoa ympäristöistä ja tilanteista, joissa todennäköisesti tehdään montaa asiaa yhtä aikaa ja jotka luovat edellytyksiä erilaisten kehollisten käytänteiden ilmenemiselle. Toisaalta uudet ja erilaiset aineistot ovat vuorostaan ohjanneet tutkimustani ja koko tutkijanuraani. Tutkimusyhteistyö Puolustusvoimien kanssa ja pääsy kriisinhallintakoulutusaineistoon on poikinut itselleni ja kollegoilleni kokonaan uudenlaisia tutkimusaiheita, ja samalla luonut pohjan uudelle tutkimushankkeelle ja nykyiselle työlleni tutkijatohtorina. Esitykseni lopuksi käsittelen lisäksi sitä, kuinka uusiin tutkimusympäristöihin kytkeytyy myös aineistojen keräämiseen ja analysoimiseen liittyviä menetelmällisiä haasteita ja erityispiirteitä.

Antti Kamunen är forskardoktor i projektet PeaceTalk: tal och interaktion i multinationell krishanteringsutbildning, finansierat av Finlands Akademi och Eudaimonia-institutet vid Uleåborg universitet. Hans metod är samtalsanalys och han är intresserad av kroppsliga och multimodala praxisar i social interaktion. I projektet PeaceTalk undersöker han praxisar för informationsutbyte i ett taktiskt operationscenter i en multinationell militär högkvartersövning samt interaktion i en bilpatrullövning på UN:s kurs för militärobservatörer ur perspektivet av beslutsfattande och byggande av en gemensam lägesbild. I sin doktorsavhandling ”Kiireen kehollisuus: Toimintojen hierarkkisuus monitoimintatilanteissa (2020)” undersöker han praxis för multimodala interaktioner samt hur deltagarna i interaktionssituationer synliggör hierarkin mellan olika funktioner.

Peter Slomanson (Tammerfors universitet)

Language contact and a diachronic path to embedded negation

Linguists increasingly acknowledge that language contact takes place almost everywhere and can result in relatively rapid grammatical change. We also acknowledge that extensive contact-based changes do not necessarily follow from imperfect acquisition, as in pidginization, but may also occur in stable bilingual speech communities. If we look at many parts of the Global South, we see that multilingualism and the alternation of linguistic codes in discourse is taken for granted. In a large village in southeastern Sri Lanka, for example, almost everyone speaks three unrelated languages perfectly, including the national languages. But their own native language, an unwritten Malay variety, has come to resemble the other two languages morphosyntactically and pragmatically. According to one model, a contact language may draw structural features from more than one language, basically at random, using available forms, whose function may shift. Yet since the change’s motivation is communicative transparency, a shift in function should be more likely if there is some degree of semantic relatedness between the old structure and the new one. The case I will present is infinitival negation in this language, which has different negation markers for different clause types, but which originally lacked finite verbs and infinitival complementation. The goal is to demonstrate a logical diachronic path from a type of unembedded negation to infinitival negation in embedded clauses. This involved bilingual speakers coming to associate the semantic interpretation of the relevant negation marker jang in Indonesian Malay varieties with its semantic interpretation in new Sri Lankan Malay infinitives. 

Peter Slomanson är universitetslektor i fakulteten för informationsteknologi och kommunikation vid Tammerfors universitet. Hans forskningsintressen handlar om de grammatiska effekterna som tvåspråkigheten har på utvecklingen av kontaktspråket, ofta med språken på Sri Lanka i fokus. Han har också publicerat om malajiskans påverkan på afrikaans, vitaliseringen av irländska, kontaktspråkens historia och sociofonetisk variation inom New York -latinoengelska.

Camilla Wide (Åbo universitet)

Kieli, kielen käyttö ja vaihtelu: finlandssvenska jämfört med sverigesvenska och finska

Variation inom språk är regel snarare än undantag. Svenskan i Finland uppvisar variation inte bara regionalt och socialt inom språkgemenskapen utan också i förhållande till svenskan i Sverige. Samtidigt uppvisar svenskan i Finland vissa intressanta likheter med finska trots att svenska och finska är strukturellt mycket olika som språk. Likheterna och skillnaderna mellan finlandssvenska, sverigesvenska och finska diskuteras ofta i forskning om svenskan i Finland. Men hur går det att jämföra t.ex. syntax, pragmatik och interaktion mellan två varieteter och två språk? I mitt föredrag kommer jag att visa exempel på detta bl.a. från projektet Svenskan i Finland (2003–2006), som fokuserade på syntaktiska mönster i finlandssvenska, och projektet Svenska som pluricentriskt språk (2013-20), som jämförde på kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska. Föredraget hålls på svenska och finska.

Camilla Wide är professor i nordiska språk vid Institutionen för språk- och översättningsvetenskap, Åbo universitet. I sin forskning har hon särskilt intresserat sig för grammatik ur ett interaktionellt och konstruktionsgrammatiskt perspektiv, språklig variation och kommunikativa mönster i samtal.

Bodo Winter (University of Birmingham)

Statistics in linguistics: Thoughts on recurrent issues and pedagogy

Over the last few decades, linguistics has been undergoing a quantitative revolution. Three of the major shifts that are currently still under way include a dedicated move towards open and reproducible research methods, a dedicated move away from significance testing towards statistical models and parameter estimation, as well as the rapid adoption of Bayesian statistics. In this talk, I will provide a high-level discussion of where we are still lacking in these developments, especially when it comes to pedagogy, which often trails behind what is currently en vogue in the field. I will give an overview of how linear mixed effects models are used across different subfields in linguistics, and also how they are routinely being mis-used. Finally, I will discuss how the Bayesian approach to statistics gives us an opportunity to step outside of deeply engrained statistical rituals. 

Dr Bodo Winter är universitetslektor vid Universitetet i Birmingham (institutionen för lingvistik), UKRI Future Leaders Fellow och chefredaktör för den tvärvetenskapliga tidskriften Language and Cognition. Han doktorerade vid UC Merced och är doktor i kognitions- och informationsvetenskap. Dr Winters forskningsprogram fokuserar på ikonicitet och multimodalitet, inklusive ljudsymbolik, gester och metaforer. Dr Winter har skrivit forskningsmonografin “Sensory linguistics” och statistikboken “Statistics for Linguists: An introduction Using R”.