Language in Acquisition : Early Lexical Development and Associations between Lexicon and Grammar : Findings from Full-Term and Very-Low-Birth-Weight Finnish Children

Den tidiga språkutvecklingen hos prematurbarn med mycket låg födelsevikt

Bakgrund

Mycket för tidigt födda barn löper en större risk för språkliga svårigheter. Den tidiga språkutvecklingen hos prematurbarn har dock ännu inte undersökts mycket och det är oklart hur språkliga svårigheter syns i barnens tidiga utveckling. Kunskap behövs för att i kliniskt arbete kunna identifiera barn som behöver stöd i sin språkliga utveckling.

Syften

Syftet med undersökningen var att kartlägga utvecklingen av ordförrådet i åldern 9–24 månader hos prematurbarn med mycket låg födelsevikt, samt olika bakgrundsfaktorers samband med ordförrådets utveckling. Barnens språkliga förmåga undersöktes vid 2 års korrigerad ålder. I undersökningen granskades därtill utvecklingen av storleken och konstruktionen av ordförrådet hos fullgångna barn samt sambandet mellan ordförrådet och grammatiken då barnen var 2 år gamla. Kunskap om normal utveckling behövs i kliniskt arbete för att kunna identifiera barn med avvikande utveckling.

Undersökta barn

Undersökningsgruppen bestod av PIPARI-projektets s.k. utvalda urval (N = 32, 1/2001–7/2005 för modern förstfödda barn som utvecklats som enlingar, fv<1501g) och en kontrollgrupp av fullgångna barn (N =35). Ordförrådets utveckling hos prematurbarn och bakgrundsfaktorernas koppling till den granskades också i det s.k. stora PIPARI-urvalet och sambandet mellan ordförrådet och grammatiken granskades i den s.k. stora PIPARI-kontrollgruppen.

Metoder

I undersökningen användes välkända, normerade metoder lämpliga för åldersnivån (Reynell Developmental Language Scales och Bedömningsmetod för tidig kommunikation och språklig utveckling, s.k. Mac Arthur Communicative Development Inventory).

Resultat

Ordförrådets kvalitativa utveckling under andra levnadsåret framskred huvudsakligen på motsvarande sätt hos prematurbarn som hos kontrollgruppen. Den kvantitativa utvecklingen av det passiva ordförrådet skedde långsammare hos prematurbarn än hos kontrollgruppen. Denna utveckling förutspår svag språklig förmåga i 2 års korrigerad ålder. Den språkliga nivån i sin helhet i 2 års korrigerad ålder var i genomsnitt svagare hos prematurbarn än hos kontrollgruppen. Svag språklig förmåga upptäcktes inte alltid vid bedömningen av den kognitiva utvecklingen . Kopplingen mellan bakgrundsfaktorer och utvecklingen av barnets ordförråd var annorlunda i prematurgruppen än i kontrollgruppen. Undersökningen gav ny kunskap till kliniskt arbete också om utvecklingen av ordförrådet hos fullgångna barn samt om sambandet mellan ordförrådet och grammatiken i slutet av andra levnadsåret. På basis av forskningsresultaten rekommenderas att prematurbarns språkliga förmåga följs upp redan i ett tidigt skede. I uppföljningen borde man använda metoder avsedda för bedömning av språklig förmåga.