Cognitive Development of Very Low Birth Weight Children from Infancy to Pre-school Age
Den kognitiva utvecklingen från småbarnsålder till skolålder hos prematurbarn med mycket låg födelsevikt
Bakgrund
Prematurbarn löper en större risk än fullgångna barn för svårigheter i kognitiv utveckling. Utvecklingsprognosen för prematurbarn har blivit bättre i och med att vården har förbättrats, men prognosen varierar ändå mellan olika länder. Det vore viktigt att kunna ge föräldrar uppdaterad och regionalt samlad information om prognosen. Uppföljningen av utvecklingen ger sjukhus en möjlighet att bedöma påverkan av ändringar i vårdpraxis.
Syften
Syftet med undersökningen var att följa den kognitiva utvecklingen från småbarnsålder till skolålder hos prematurbarn med mycket låg födelsevikt (fv<1501g) födda på Åbo universitetscentralsjukhus 2001–2006.
Undersökta barn
I undersökningen ingick alla barn med en födelsevikt under 1501 g födda på ÅUCS mellan åren 2001 och 2006 och en kontrollgrupp bestående av fullgångna barn.
Metoder
Barnens kognitiva utveckling bedömdes i 2 och 5 års ålder med standardiserade metoder lämpliga för deras ålder. Därtill samlades information om allvarliga neurologiska skador. De bakgrundsfaktorer som särskilt granskades var variabler under graviditeten och i spädbarnsåldern, tidiga hjärnfynd och tidigt gråtbeteende. Då barnen var i 5 års ålder bedömdes deras färdigheter att lära sig läsa.
Resultat
Den neurologiska och kognitiva utvecklingsprognosen för de prematurbarn som ingick i undersökningen var bättre än vad man har rapporterat i internationella undersökningar. Särskilt CP-skada och utvecklingsstörningar förekom i mindre utsträckning. Många prematurbarn drabbas emellertid av lindrigare problem som kan synas som inlärningssvårigheter i skolan i ett senare skede. Tidiga allvarliga hjärnfynd och återkommande hälsoproblem i spädbarnsålder var centrala riskfaktorer för utvecklingen. Prematurbarn som grät mera i ett tidigt skede löpte ingen större risk för problem i kognitiva utvecklingen men de hade senare mera motoriska problem än de andra prematurbarnen. Den kognitiva utvecklingen i 2 års ålder korrelerade starkt med den i 5 års ålder vilket betonar vikten av tidig utvecklingsuppföljning. Prematurbarn hade i 5 års ålder sämre färdigheter att lära sig läsa än fullgångna barn. På basis av forskningsresultaten rekommenderas uppföljning av prematurbarn i 2 och i 5 års ålder. Utvecklingsuppföljningen är nödvändig både för familjerna och för utvecklingen av kvaliteten av servicesystem.