Cognitive and neuropsychological outcome in relation to brain imaging findings in very low birth weight children

Betydelsen av fynd i hjärnavbildning för prematurbarnets utveckling

Bakgrund

Prematurbarn löper en risk för avvikelser i hjärnans normala utveckling. Det behövs mer kunskap om sambandet mellan avvikelser i hjärnan och barnets senare utveckling.

Syften

I denna doktorsavhandling utreddes betydelsen av fynd i ultraljudundersökning och magnetisk resonanstomografi av hjärnan för prematurbarnets kognitiva och neuropsykologiska utveckling.

Undersökta barn

I dessa delundersökningar ingick prematurbarn som var födda på Åbo universitetscentralsjukhus 1/2001–12/2006 och vägde under 1501 g. I undersökningen ingick dessutom en kontrollgrupp bestående av fullgångna barn med normal vikt födda 11/2001–12/2003.

Metoder

Nyfödda prematurbarns hjärnor undersöktes med ultraljud och magnetisk resonanstomografi. En del av barnen deltog i en ny magnetisk resonanstomografi i 5 års ålder. En psykolog bedömde barnets utvecklingsnivå då barnet var 2 år. I 5 års ålder undersöktes barnets kognitiva nivå och neuropsykologiska funktioner (minne, öga-hand-koordination, språkliga funktioner, uppmärksamhet och exekutiva funktioner).

Forskningsresultat

Undersökning av hjärndelars volymer vid det beräknade förlossningsdatumet kan ge tilläggsinformation gällande prognosen för prematurbarnens utveckling , eftersom avvikande volymer vid det beräknade förlossningsdatumet hade ett samband med  svagare utveckling både i 2 och i 5 års ålder. Kaudotalamiska kystor, blåsor fyllda av vätska i hjärnans djupa delar, hade ett samband med svagare kognitiv utveckling och neuropsykologiska svårigheter i 5 års ålder. Motsvarande svårigheter förekom dock också hos prematurbarn med normal hjärnstruktur, vilket betonar vikten av att följa upp prematurbarnens utveckling oavsett fynd i hjärnavbildning. Utvecklingsprognosen för prematurbarn födda på 2000-talet visade sig vara bättre än vad tidigare rapporterats. Prematurbarn födda på 2000-talet hade samma kognitiva nivå i 5 års ålder som finländska barn i genomsnitt. De hade emellertid mera svårigheter i neuropsykologiska funktioner än fullgångna barn. Mest svårigheter förekom i samarbetet mellan öga och hand, men svårigheter förekom även i uppmärksamhet, exekutiva funktioner, språkliga funktioner och minnesfunktioner. I uppföljningen av för tidigt födda barn vore det alltså viktigt att utöver den kognitiva nivån undersöka även neuropsykologiska funktioner, för att kunna erbjuda lämpligt stöd och habilitering till barnen och familjerna. Ett frågeformulär för föräldrar visade sig komplettera väl den psykologiska undersökningen vid bedömning av prematurbarnens neuropsykologiska funktioner.