Problem med synförmåga hos prematurbarn med mycket låg födelsevikt

Bakgrund

Prematurbarn med mycket låg födelsevikt har tämligen mycket problem med synförmågan. En stor del av centrala nervsystemet har att göra med synen och därför påverkar hjärnskador ofta också någon del av synen. Hjärnbaserade synskador och prematurbarnets näthinnesjukdomär de viktigaste faktorerna bakom barnens synskador i västländerna.

Syften

Syftet med denna undersökning är att bedöma och utveckla vårdstigen och praxis för sållning för prematurbarn på Åbo universitetscentralsjukhus. Samtidigt får man en allmän uppfattning om problem med synförmåga som drabbar regionens prematurbarn med mycket låg födelsevikt både i tidig barndom och i skolåldern. Tack vare flera olika och dels unika forskningsmetoder får man ny kunskap om synfunktioner hos prematurbarn.

Undersökta barn

Till denna delundersökning kallas alla prematurbarn som deltagit i PIPARI-projektet (232 prematurbarn med mycket låg födelsevikt). De flesta av dem har genomgått en synkontroll på kliniken för ögonsjukdomar på ÅUCS som en del av klinisk rutin. Man har också tillgång till bakgrundsinformation om förlossning och barnen som nyfödda, till exempel resultat av hjärnavbildning. Eftersom resultat av andra delundersökningar i PIPARI-projektet är tillgängliga är det därtill möjligt att utreda hur neurologiska och kognitiva problem samt synproblem uppträder samtidigt. Samtliga prematurbarn med mycket låg födelsevikt som ingår i undersökningen genomgår en synkontroll i 10–11 års ålder.

Metoder

I synkontrollen i 10–11 års åldern mäts synskärpan, kontrastsensitiviteten, ackommodationsförmågan och stereosynen. Ögonställning och ögonrörelser dokumenteras på video. Pupillarreflexer och ögontryck kontrolleras. Ögonens anatomi undersöks med biomikroskop, därtill fotograferas ögonbottnar med en vanlig kamera. Med hjälp av en OCT-undersökning får man information om nervfiberlagret i ögonbottnen. Ögonens brytförmåga bedöms, likaså hornhinnornas buktighet och ögonens längd. Därtill ingår i undersökningen metoder som bedömer den s.k. funktionella synen och förmågan att behandla visuell information. Med dessa metoder testas bl.a. barnets visuella sökförmåga, exaktheten av ögonrörelser och reaktionstid. Föräldrar intervjuas angående barnets eventuella hjärnbaserade synproblem med hjälp av frågeformulär. Undersökningarna har påbörjats hösten 2012.