Rumsliga diskurser i det förmoderna Finland

I det här projektet analyseras hur platser och rum omtalades och beskrevs i Finland under 1400–1600-talen. Undersökningen kombinerar historie- och språkvetenskaper och fokuserar på lägesbeskrivningar.

De förmoderna lägesbeskrivningarna kunde vara mycket korta och enkla, och ibland kunde enbart ortnnamn ange lägen. Men beskrivningarna kunde också vara mycket komplicerade, eftersom nutida adressystem inte existerade än. Människorna var tvungna att ty sig till hänvisningar till t.ex. grannar eller grannfastigheter eller ägare till sådana eller publika byggnader eller så hänvisade man till naturelement i fastighetens omgivning eller läget beskrevs genom hänvisningar till administrativa områden. Ibland användes många olika element i en och samma lägesbeskrivning. Också i dag förekommer dylika beskrivningar, men de används främst som kompletteringar till officiella adresser och bara i informella sammanhang.

De förmoderna lägesbeskrivningarna är kultur- och mentalitetshistoriskt intressanta redan i sig själva, men de är viktiga därför att de återspeglar större tankestrukturer och forskaren kan med hjälp av dem ta reda på i vilken mån det fysiska rummet uppfattades som människoägt och i vilken mån naturen dominerade finländarnas syn på sin omgivning. Lägesbeskrivningar tycks också ha förbindelse till kön, socioekonomisk och geografisk bakgrund. En viktig aspekt är givetvis språkmötenas roll vid formuleringen av lägesbeskrivningar.

Projektledare och forskare: Marko Lamberg

Finansiär och längd: Projektet är i gång 2017–2021 och det har finansierats av Svenska Litteratursällskapet i Finland, Svenska Kulturfonden och Humanistiska forskarkollegiet vid Åbo universitet (TIAS).

Spatial Discourses in Pre-Modern Finland

The project analyses how places and rooms were spoken of and described in Finland during the 15th-17th centuries. The survey combines history and linguistic sciences and focuses on location descriptions.

The old-fashioned location descriptions could be short and simple, and sometimes solely place names could indicate locations. But the descriptions could also be complicated because modern address systems did not exist yet. People had to utilise e.g. their neighbours or neighbouring properties or owners of such or public buildings as ‘landmarks’ or they made references to natural elements in the property’s surroundings. Occasionally, also administrative areas where mentioned. Sometimes location descriptions were composed with several different elements. Even today, such descriptions exist, but they are used primarily as supplements to official addresses and only in informal contexts.

Location descriptions are interesting per se, as cultural historical phenomena, but they are important also because they reflect larger mental structures and a researcher analysing them can find out to what extent physical space was perceived as human-owned and to what extent nature dominated the worldviews of the pre-modern Finns. Location descriptions seem also to be related to gender as well as socio-economic and geographical background. Another important aspect is, of course, the role of language contacts in formulating location descriptions.

Project leader and researcher: Marko Lamberg

Funding and duration: The project is ongoing in 2017–2021 and it has been funded by the Swedish Literature Society in Finland, the Swedish Cultural Foundation in Finland and the Turku Institute for Advanced Sciences.