Prematurbarn med mycket låg födelsevikt och omgivningens inverkan på utvecklingen

De tidiga interaktionsförhållandena mellan modern och prematurbarn med mycket låg födelsevikt

psyk.dr Riikka Korja (sammanfattning av doktorsavhandlingen)

Syften: Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida det tidiga interaktionsförhållandet mellan modern och prematurbarn med mycket låg födelsevikt skiljer sig från det mellan modern och ett fullgånget barn. Därtill utreddes de faktorer som möjligen ökar risken för problem i interaktionsförhållandet mellan mödrar och prematurbarn (bl.a. moderns depression och barnets svaga fysiska tillstånd) samt skyddande faktorer som stöder utvecklingen av ett bra interaktionsförhållande (bl.a. hur föräldern sköter barnet och familjens socioekonomiska situation).

Undersökta barn: I undersökningarna ingick 42 prematurbarn med mycket låg födelsevikt och 46 fullgångna friska barn som en kontrollgrupp. Samtliga barn var enlingar och förstfödda för sina antingen finsk- eller svenskspråkiga mödrar. Den tidiga interaktionen bedömdes genom att analysera en inspelad interaktionssituation (PC-ERA) i 6 och 12 månaders korrigerad ålder. Moderns uppfattningar om barnet undersöktes med en intervju (WMCI) i 12 månaders korrigerad ålder. Hur föräldern skötte barnet undersöktes med hjälp av en dagbok (Baby Day Diary) i 5 månaders korrigerad ålder. Därtill undersöktes moderns depression med frågeformulär (EPDS) då barnet var i 6 och 12 månaders ålder.

Resultat: Resultaten visade att det tidiga interaktionsförhållandet mellan modern och prematurbarn med mycket låg födelsevikt inte skiljer sig avsevärt från det mellan modern och ett fullgånget barn. Därtill visade resultaten att det finns ett samband mellan ett bra interaktionsförhållande och det att barnet hålls i famnen. Moderns depression utgör en risk för utvecklingen av det tidiga interaktionsförhållandet mellan modern och prematurbarn med mycket låg födelsevikt.

Betydelsen av föräldrarnas psykiska välbefinnande för prematurbarnets utveckling

med.lic. Mira Huhtala (sammanfattning av forskningsplanen för doktorsavhandlingen)

Bakgrund: Födelsen av ett prematurbarn med mycket låg födelsevikt (<1501g) utgör en stor utmaning för familjen och kan ha en långvarig inverkan på familjens liv. Det har rapporterats att mödrar till prematurbarn drabbas mer av stress och depression än mödrar till fullgångna barn. Stress och depression som föräldern känner kan påverka interaktionsförhållandet mellan föräldrarna och barnet. Det är emellertid oklart hur föräldrarna anpassar sig till födelsen av ett prematurbarn med mycket låg födelsevikt och utmaningarna i föräldraskapet och barnskötseln efter sjukhusperioden. Det finns dessutom endast få undersökningar om fäderna.

Syften: I denna undersökning utreds hur föräldrarnas psykiska välbefinnande inverkar på utvecklingen av prematurbarn med mycket låg födelsevikt. Med utveckling avses kognitiv nivå och andra delområden i utvecklingen samt barnets beteende och livskvalitet. Syftet är dessutom att utreda varför en del prematurbarn trots allt klarar sig väl och om det kan bero på föräldrarnas välbefinnande.

Undersökta barn: I undersökningen ingick barn med en födelsevikt under 1501 g födda på Åbo universitetscentralsjukhus 1/2001–12/2006 och prematurbarn födda före graviditetsvecka 32 från och med 4/2004 samt deras föräldrar.

Metoder: Föräldrarnas psykiska välbefinnande bedöms med hjälp av frågeformulär då barnen är 2 och 4 år gamla. Barnens utveckling undersöks i olika åldrar med test som kartlägger kognitiva färdigheter och med frågeformulär avsedda för föräldrar. I 7 års ålder får barn själva besvara en enkät om livskvalitet.

Resultat: Resultaten har hittills visat att mödrar till prematurbarn drabbas mera av depression och stress relaterat till föräldraskapet än fäder då barnet är i 2 års ålder. Speciellt faderns depression, upplevd brist på livskompetens och stress relaterad till barnets beteendemönster hade en koppling till barnets svagare kognitiva utveckling. Föräldrarnas psykiska välbefinnande konstaterades ha en koppling till problem i barnets beteende. Prematurbarn hade dock inte fler beteendestörningar i 3 års ålder än fullgångna barn.

Betydelse: Förståelse om sambandet mellan prematur födelse och kroniska sjukdomar relaterade till den och benägenheten för olyckor kan användas för att förebygga olyckor. Huruvida återkommande neurologiska och somatiska hälsoproblem påverkar prematurbarns benägenhet för olyckor har inte tidigare undersökts med ett finskt material som omfattar en hel åldersgrupp.