Samband mellan prematurbarnets utveckling och fynd i hjärnavbildning

Betydelsen av fynd i hjärnavbildning för prematurbarnets utveckling

psyk.dr Annika Lind (sammanfattning av doktorsavhandlingen)

Bakgrund: Prematurbarn löper en risk för avvikelser i hjärnans normala utveckling. Det behövs mer kunskap om sambandet mellan avvikelser i hjärnan och barnets senare utveckling.

Syften: I denna doktorsavhandling utreddes betydelsen av fynd i ultraljudundersökning och magnetisk resonanstomografi av hjärnan för prematurbarnets kognitiva och neuropsykologiska utveckling.

Undersökta barn: I dessa delundersökningar ingick prematurbarn som var födda på Åbo universitetscentralsjukhus 1/2001–12/2006 och vägde under 1501 g. I undersökningen ingick dessutom en kontrollgrupp bestående av fullgångna barn med normal vikt födda 11/2001–12/2003.

Metoder: Nyfödda prematurbarns hjärnor undersöktes med ultraljud och magnetisk resonanstomografi. En del av barnen deltog i en ny magnetisk resonanstomografi i 5 års ålder. En psykolog bedömde barnets utvecklingsnivå då barnet var 2 år. I 5 års ålder undersöktes barnets kognitiva nivå och neuropsykologiska funktioner (minne, öga-hand-koordination, språkliga funktioner, uppmärksamhet och exekutiva funktioner).

Forskningsresultat:Undersökning av hjärndelars volymer vid det beräknade förlossningsdatumet kan ge tilläggsinformation gällande prognosen för prematurbarnens utveckling , eftersom avvikande volymer vid det beräknade förlossningsdatumet hade ett samband med  svagare utveckling både i 2 och i 5 års ålder. Kaudotalamiska kystor, blåsor fyllda av vätska i hjärnans djupa delar, hade ett samband med svagare kognitiv utveckling och neuropsykologiska svårigheter i 5 års ålder. Motsvarande svårigheter förekom dock också hos prematurbarn med normal hjärnstruktur, vilket betonar vikten av att följa upp prematurbarnens utveckling oavsett fynd i hjärnavbildning. Utvecklingsprognosen för prematurbarn födda på 2000-talet visade sig vara bättre än vad tidigare rapporterats. Prematurbarn födda på 2000-talet hade samma kognitiva nivå i 5 års ålder som finländska barn i genomsnitt. De hade emellertid mera svårigheter i neuropsykologiska funktioner än fullgångna barn. Mest svårigheter förekom i samarbetet mellan öga och hand, men svårigheter förekom även i uppmärksamhet, exekutiva funktioner, språkliga funktioner och minnesfunktioner. I uppföljningen av för tidigt födda barn vore det alltså viktigt att utöver den kognitiva nivån undersöka även neuropsykologiska funktioner, för att kunna erbjuda lämpligt stöd och habilitering till barnen och familjerna. Ett frågeformulär för föräldrar visade sig komplettera väl den psykologiska undersökningen vid bedömning av prematurbarnens neuropsykologiska funktioner.

DTI-skanning som diagnostiskt och undersökningsverktyg vid forskning om prematurbarn

fil.mag. Virva Saunavaara (sammanfattning av forskningsplanen för doktorsavhandlingen)

Bakgrund: För tidig födelse, dess orsaker och konsekvenser kan störa hjärnans utvecklingsprocesser. Dessa ändringar kan upptäckas med DTI-skanning även i sådana områden där vit hjärnsubstans förefaller normal i traditionell magnetisk resonanstomografi .

Syften: Syftet med denna undersökning är att utreda huruvida den s.k. ROI-analysen kan upprepas och att undersöka sambandet mellan pre- och postnatal tillväxt och utvecklingen av vit hjärnsubstans.

Undersökta barn: I denna undersökning ingick prematurbarn som var födda på Åbo universitetscentralsjukhus 6/2004–12/2006 och som har deltagit i DTI-skanning vid beräknat förlossningsdatum.

Metoder: Material som har samlats av prematurbarns magnetbilder analyseras kliniskt med ROI-metoden och voxelbaseradTract-Based-Spatial-Statistics-analys (TBSS).

Resultat: Hittills har vi visat att resultat av ROI-mätningar varierar mellan olika banor i vit hjärnsubstans. Dessutom har vi visat att god tillväxt under graviditeten korrelerar med bättre utveckling av vit hjärnsubstans vid beräknat förlossningsdatum.