God Jul!

År 2017 lider mot sitt slut, och det är dags att tacka alla familjer som deltar i studien för det gångna året. Detta år förvärkligades vårt traditionella julbrev istället som en julkalender på vår Facebook-sida: https://www.facebook.com/finnbrain/ De små studiedeltagarna deltog i arbetet genom att bidra konstverk till kalendern. Ett sammandrag av julkalenderns innehåll kan nu hittas här på vår blogg.

(Bild: Väinö 4 år)

I julkalendern presenterade vi utöver frågeformulärstudien också följande delstudier:

Varje vecka postar vi frågeformulär till familjer som deltar i undersökningen. Frågeformulärsstudien inkluderar alla som deltar i FinnBrain-studien, och svaren ger oss värdefull information för vår forskning. Det gör inget fastän du inte returnerat vartenda formulär vi skickat – livssituationer ändrar, och tidvis har man mera tid att fylla i formulär, tidvis mindre. Frågeformulären är den viktigaste enskilda insamlingsmetoden för data till forskningen, och vi är tacksamma för varje returnerat frågeformulär.

Delundersökningen gällande barnens dagvård har fortskridit väl under höstens lopp. Salivprover för bestämning av kortisolhalt har tagits i över 200 familjer och på 30 olika daghem. Insamlingen av salivprover har under denna höst redan varit bekant för barnen, eftersom det i samtliga fall varit fråga om uppföljningsprover.

I den sociala växelverkan och kommunikationen mellan människor är uppmärksamheten mot ansiktsuttryck i en central roll. Redan en nyfödd riktar sig kraftigt mot människoansikten, när det t.ex. söker förälderns omsorg men även information om omgivningens händelser. I FinnBrain har vi undersökt utvecklingen av barnets uppmärksamhet mot ansiktsuttryck från och med babyåldern med hjälp av ögonrörelseregistrering. Cirka 400 barn har deltagit i undersökningsbesök vid 8 och 30 månaders ålder. Denna höst har en ny mätningspunkt för samma barn påbörjats då de fyller 5 år.

Under det senaste året har barn i småbarnsålder kallats till sömnstudien, i vilken barnens sömn har undersökts med hjälp av rörelseaktivitetsmätare. Mätarna påminner om armbandsur, och med hjälp av dem kan man bland annat undersöka insomningstid, sömnens längd samt antalet uppvaknanden under natten.

FinnBrains amningsdelstudie slutfördes i år, då de yngsta deltagarna i studien fyllt 2 år. Inom FinnBrains amningsstudie har vi samlat in totalt 811 modersmjölksprover vid fem olika mätningspunkter. Insamlingen av prover har nu, till julen 2017, slutförts.

I julkalendern berättade vi om nya delstudier som inleds för 5-åringarna:

Utvecklingspsykologiska undersökningsbesöken för 5-åringar har kommit igång i början av hösten. Barnen får bland annat delta i lekfulla uppgifter med vilka barnets psykiska utvekling och tillväxt undersöks. Familjen får ett skriftligt sammandrag och en beskrivning av besökets innehåll som minne.

Tal- och språkundersökningen har också kommit igång under hösten. Barnets får genomföra uppgifter som mäter förmågan att producera och förstå tal. Barnets hörsel undersöks även. Till slut får familjen information om barnets språkliga förmåga i förhållande till jämnåriga.

Magnetavbildningsresorna, som började för ett år sen, fortsätter även nästa år. Som en ny åldersgrupp bjuds nu femåriga barn med på besöket, som genomförs så att förberedelser och övningar sker på ett lekfullt sätt i enlighet med varje barns egen takt. Varje barn får bestämma temat på denna resa själv. Hittills har vi tagit emot 33 barn, och bland med dem har vi haft ”prinsesspiloter”, ”astronauter” men också ”deltagare i ”hjärnmagnetundersökning”.

FinnBrains barnläkaruppföljning genomförs under åren 2018-2020 då barnen är runt 5 år gamla. I den ingår en telefonintervju med föräldrarna, efter att barnet först lämnat olika biologiska prov antingen i laboratoriet eller i Teutori. I telefonintervjun behandlas frågor gällande barnets hälsa och resultaten av allergiblodprovet. Ifall det under intervjun uppkommer oro gällande barnets hälsa, diskuterar den intervjuande läkaren ärendet, och hänvisar vid behov till vidare vård.

Till samma helhet hör en delstudie som inleds i början av 2018, till vilken vi bjuder in mammor och pappor till femåriga barn. Med hjälp av till exempel ögonrörelseregistrering undersöker vi hur föräldrar ser på olika känsloladdade bilder, samt hur de agerar med olika slutledningsuppgifter. Vår målsättning är att utreda de delaspekter av föräldraskap som är centrala för barnets utveckling. Med hjälp av denna information kan man också utarbeta förebyggande interventioner som stödjer föräldraskapet och barnets gynnsamma utveckling.

Under år 2017 har vi fått forskningsresultat från vårt studiematerial:

Detta år har det funnits anledning att fira, eftersom den första doktorsavhandlingen som använder vårt forskningsmaterial har publicerats. Saara Nolvi presenterade sin avhandling, i vilken det undersöktes hur mammors stress symptom och koncentrationen av stresshormonet kortisol i modersmjölken är relaterade till babyns reaktion på rädsla och exekutiva fungerande vid 8 månaders ålder, under sin disputation den 1.12.2017. Avhandlingens resultat visade att olika slag av tidig stress exponering endast i liten grad påverkar babyns emotionella drag. Å andra sidan är effekterna individuella och påverkas bland annat av babyns kön och tidpunkten för stressexponeringen. Man kan bekanta sig med den elektroniska versionen av doktorsavhandlingen på adressen http://www.utupub.fi/handle/10024/144128 (abstraktet är skrivet på finska och engelska, själva avhandlingen på engelska).

De första resultaten gällande hårkortisolnivåns, alltså kroppens långvariga stresshormonkoncentrations, samband med mammans graviditetstida stress har erhållits. Enligt dem verkar vissa stressymptom ha ett hårfint samband med hårkortisolnivån, men andra faktorers betydelse för kortisolkoncentrationen är betydenade. Det kan hända att mödrarnas graviditetstida självrapporterade stressmängder och hårkortisolet berättar om olika fenomen. Med andra ord, all upplevd stress reflekteras inte nödvändigtvis i kroppen som långvarigt förhöjda kortisolkoncentrationer.

Hjärnmagnetundersökningarna har varit ett tyngdpunktsområde, och de första resultaten gällande social beröring har publicerats under slutdelen av år 2017. Öm beröring aktiverade redan en kort tid efter födseln samma, för känslor centrala, områden i hjärnan som hos vuxna. Aktiveringen av insula upptäcketes både med hjälp av magnetavbildning (Functional magnetic resonance imaging, fMRI) vid 1 månaders ålder, och optisk avbildning (Near-infrared Spectroscopy, NIRS) vid 2 månaders ålder. https://tinyurl.com/y7mfg7t7

En framblick i det kommande året:

Vi i FinnBrain vill öka allmänhetens kännedom om hur stress kan inverka på hjärnans utveckling. Därför håller vi på och utvecklar ett infopaket, som i framtiden kommer att finnas tillgänglig bland annat vid barn- och mödrarådgivningar i Åbonejden och på vår nätsida. På det här sättet kan vi konkret främja barn och ungdomars hälsa och välmående.

Nytt är också att FinnBrain-forskningen i början av hösten skaffat en hyrbil till vårt förfogande. Tack vare den är det möjligt för oss att komma och plocka upp prover direkt från era hem. Bilen möjliggör även användningen av nya forskningsmetoder. Nästa år börjar våra hemundersökningsbesök, vilket betyder att en del av de undersökta 5-åringarnas undersökningsbesök kan förverkligas i barnets eget hem.

Rekryterandet av familjer till FinnBrain-studiens pilotfas började i maj 2010, och till den egentliga studien i december 2011. När man tar i beaktande att planeringen av projektet tog minst ett par år innan själva datainsamlingen började, går det nu att likna FinnBrain-projektet vid ett barn som vuxit från småbarn till ett barn i skolåldern. Vi är genuint tacksamma för alla familjer som deltar i studien!

(Bild: Meeri 2 år)

Å hela forskningsgruppens vägnar önskar vi er en god jul och ett gott nytt år 2018! Ses igen nästa år i samband med forskningsrelaterade ärenden.