Julhälsning av FinnBrain-projektet!

finnbrain

Året 2018 börjar lida mot sitt slut och också de yngsta barnen som är med i FinnBrain-projektet har fyllt tre år under det gångna året. De äldsta FinnBrain-barnen går redan i skola. Vi vill nu rikta ett stort tack till alla er för att ni är med i projektet! Utan ert bidrag skulle forskningsprojektet inte vara möjligt att förverkliga. De studier som görs inom FinnBrain ger viktig och ny information om hur man kan främja barns hälsa.

Det här året har undersökningarna för 5-åringarna kommit i gång. Femårsåldern är en viktig milstolpe i ett barns utveckling. Tills dess har många förmågor och egenskaper som har att göra med barnets inlärning, tänkande och beteende utvecklats. Dessa förmågor är centrala med tanke på barnets senare välmående och funktionsförmåga.

Många av er har kanske redan fått de nya 5-årsblanketterna hemskickade. Eftersom frågeformulären skickas till alla deltagare, är de vår viktigaste undersökningsmetod. Även om ni inte har fyllt i alla våra tidigare frågeformulär, är det inget hinder för att fortsätta i projektet och all information vi får av er är värdefull. Vi är medvetna om att det tar tid att fylla i formulären och därför har vi försökt förkorta våra blanketter så mycket som möjligt. FinnBrain-projektets styrka är ändå en heltäckande och mångsidig bild av en stor mängd familjer. Därför vill vi inte skära ner på frågorna i den grad att det skulle leda till att vi går miste om viktig information. FinnBrain-studien är unik också ur en internationell synvinkel tack vare er uthållighet att fylla i de olika frågeformulären och delta i de olika utredningarna.

De frivilliga undersökningsbesöken innefattar undersökningar med psykologer, barnläkare och talterapeuter och även föräldrarna har sina egna undersökningar. Utöver detta bjuds en del av barnen in till en magnetavbildningsundersökning. Eftersom magnetavbildningen kan kännas spännande för barnen, förverkligas besöket som en expedition, vars tema barnet själv kan planera. Det kan vara allt från en raketexpedition eller prinsessfotografering till en vanlig magnetavbildning av hjärnan. De övriga undersökningsbesöken innehåller många intressanta uppgifter och lekar. Föräldrarna får feedback och information om sitt barns utveckling och funktionsförmåga i samband med besöken. I besökens innehåll finns en del liknande element som vid de tidigare ålderspunkterna, eftersom det är speciellt värdefullt för oss att kunna följa med hur barnens utveckling framskrider. Under det gångna året har vi redan utfört ett hundratal undersökningar och vi är glada för all den positiva feedback vi har fått.

Efter att de omfattande undersökningarna vid 5-årsåldern är utförda, blir det en längre paus i undersökningarna. Följande viktiga mätningspunkt är vid 9-årsålder. Under denna pausperiod kommer vi inte att skicka er de årliga frågeformulären. Det här betyder alltså att vi inte har tappat bort era kontaktuppgifter även om ert barn hinner ha flera födelsedagar utan post från FinnBrain! Vi är ändå tacksamma om ni under den längre pausen minns FinnBrain och meddelar oss antingen per e-post eller per telefon om det sker förändringar i era kontaktuppgifter.

Under året 2018 har vår forskargrupp publicerat totalt 15 vetenskapliga artiklar i internationella, vetenskapliga journaler. Alla artiklar beskrivs på FinnBrains hemsida www.finnbrain.fi och vi berättar om dem och andra aktuella saker även i vår blogg blogit.utu.fi/finnbrain och på våra Facebook-sidor facebook.com/finnbrain. I bilagan presenterar vi ett utdrag ur forskningsresultaten under det gångna året.

EU:s allmänna dataskyddsförordning
På grund av EU:s allmänna dataskyddsförordning (2016/679) har FinnBrain-undersökningens registerbeskrivning uppdaterats till en dataskyddsbeskrivning. Registret upprätthålls fortfarande av Åbo Universitet. Den nya dataskyddsbeskrivningen finns att läsa på: https://www.utu.fi/fi/yksikot/finnbrain/yhteystiedot/Documents/Tietosuojaseloste_17122018.pdf

Vi är tacksamma för all feedback ni har gett oss och vi vill kunna utveckla vår verksamhet så att den blir så bra som möjligt för de familjer som är med. Ni kan alltid vara i kontakt med oss om ni har något att fråga.

Ni minns väl också att anmäla oss om era kontaktuppgifter förändras: info@finnbrain.fi eller 050 5166148.

FinnBrain önskar er en god jul och ett gott nytt år 2019.

Tack för samarbetet!

Resultat ur FinnBrain-projektets studier under år 2018

Under det senaste året har våra forskare publicerat ett flertal studier om sambandet mellan mammans välmående under graviditeten och barnets utveckling (1, 2, 3). Eeva-Leena Kataja, som disputerade i november, är redan den andra av våra utvecklingspsykologer som har fått sin doktorsavhandling färdig. I Eeva-Leenas avhandling undersöktes både hur mammans stressymptom påverkar hennes förmåga till informationsprocessering under graviditeten och hur hennes stressymptom hänger ihop med babyns förmåga att processera ansiktsuttryck vid 8-månadersålder.

Materialet samlades in under åren 2012-2016. Totalt 230 gravida kvinnor och senare 390 mamma-baby-par deltog i undersökningarna. Under dessa undersökningsbesök utreddes mammans kognitiva funktioner med hjälp av datoriserade test. Hur babyn fokuserade på ansiktsuttryck, undersöktes genom mätning av babyns ögonrörelser. Resultaten visade att mammans stressymptom under graviditeten var relaterade till ett sämre arbetsminne. Resultaten visade också att mammans stress under graviditeten och efter förlossningen hade ett samband med hur babyn i 8-månadersålder uppmärksammade ansikten med känslouttryck. Det visade sig nämligen att babyn i högre grad riktade sin uppmärksamhet på rädda ansiktsuttryck i situationer där också glada och neutrala ansiktsuttryck presenterades tillsammans med rädda ansiktsuttryck.

I framtiden är det viktigt att utreda vilken betydelse babyns tendens att rikta uppmärksamheten har för barnets senare utveckling och även för hur barnet och föräldern interagerar sinsemellan. Inom FinnBrain används samma metoder upprepade gånger. Syftet är å ena sidan att kartlägga fenomenens stabilitet och å andra sidan att undersöka fenomenens betydelse för barnets utveckling.

En del av studierna som har publicerats under det senaste året har fokuserat på olika faktorer som beskriver föräldrarnas välmående under graviditeten (4, 5, 6, 7, 8, 9). Vi upptäckte bland annat att det finns ett samband mellan en viss typs tarmflora hos mamman och hennes viktökning under graviditeten (4).

I FinnBrain-projektet har vi tagit i användning flera nya och banbrytande metoder det inte finns så mycket tidigare forskning om. Därför fokuserar en del av de studier som har publicerats i detta skede på att beskriva metoderna och deras pålitlighet (10, 11, 12, 13, 14, 15). Vi är glada att konstatera att de metoder vi har valt verkar fungera för att mäta de fenomen vi är intresserade av. Med hjälp av moderna hjärnavbildningsmetoder har vi kunnat samla information om hur hjärnan hos barn är strukturerad och hur den fungerar (10, 12, 13) och med hjälp av självskattningsformulär har vi fått värdefull information om hur föräldrarna upplever föräldraskapet (15). Dessa studier utgör en god grund för kommande studier och resultaten kan användas för att besvara såväl detaljerade forskningsfrågor som frågor om hur genetiska- och omgivningsfaktorer hänger ihop med och barnets utveckling.

Alla publicerade artiklar finns samlade på vår hemsida http://www.utu.fi/fi/yksikot/finnbrain/julkaisuja/Sivut/home.aspx 

och för en del av artiklarna finns dessutom sammanfattningar.

Referenser

  1. Kataja E-L, Karlsson L, Parsons C E, Pelto J, Pesonen H, Häikiö T, Hyönä J, Nolvi S, Korja R, Karlsson H. Maternal pre- and postnatal anxiety symptoms and infant attention disengagement from emotional faces. Journal of Affective Disorders 2018.
  2. Kataja E-L, Karlsson L, Leppänen J M, Pelto J, Häikiö T, Nolvi S, Pesonen H, Parsons C E, Hyönä J, Karlsson H. Maternal depressive symptoms during the pre- and postnatal periods and infant attention to emotional faces. Child Development 2018.
  3. Nolvi S, Pesonen H, Bridgett D J, Korja R, Kataja E-L, Karlsson H, Karlsson L. Infant sex moderates the effects of maternal pre- and postnatal stress on executive functioning at 8 months of age. Infancy 2018; 23 (2): 194-210.
  4. Aatsinki A-K, Uusitupa H-M, Munukka E, Pesonen H, Rintala A, Pietilä S, Lahti L, Eerola E, Karlsson L, Karlsson H. Gut Microbiota Composition in Mid-Pregnancy Is Associated with Gestational Weight Gain but Not Prepregnancy Body Mass Index. Journal of Women’s Health; 2018.
  5. Kajanoja J, Scheinin N M, Karukivi M, Karlsson L, Karlsson H. Is antidepressant use associated with difficulty identifying feelings? A brief report. Experimental and Clinical Psychopharmacology 2018; 26(1): 2-5.
  6. Härkönen J, Lindberg M, Karlsson L, Karlsson H, Scheinin N M. Education is the strongest socioeconomic predictor of smoking in pregnancy. Addiction 2018; 113: 1117-1126.
  7. Hagqvist O, Tolvanen M, Rantavuori K, Karlsson L, Karlsson H, Lahti S. Short-term longitudinal changes in adult dental fear. European Journal of Oral Sciences 2018; 126: 300-306.​
  8. Mustonen P, Karlsson L, Scheinin N M, Kortesluoma S, Coimbra B, Rodrigues A J, Karlsson H. Hair cortisol concentration (HCC) as a measure for prenatal psychological distress — A systematic review. Psychoneuroendocrinology 2018; 92: 21–28.
  9. Kajanoja J, Scheinin N M, Karukivi M, Karlsson L, Karlsson H. Alcohol and tobacco use in men: the role of alexithymia and externally oriented thinking style. American Journal of Drug and Alcohol Abuse 2018; Nov 14: 1-9.
  10. Lehtola S J, Tuulari J J, Karlsson L, Parkkola R, Merisaari H, Saunavaara J, Lähdesmäki T, Scheinin N M, Karlsson H. Associations of age and sex with brain volumes and asymmetry in 2-5-week-old infants. Brain Structure and Function 2018.
  11. Maria A, Shekhar S, Nissilä I, Kotilahti K, Huotilainen M, Karlsson L, Karlsson H, Tuulari J J. Emotional processing in the first two years of life: a review of near-infrared spectroscopy studies. Journal of Neuroimaging 2018.
  12. Kostilainen K, Wikström V, Pakarinen S, Videman M, Karlsson L, Keskinen M, Scheinin N M, Karlsson H, Huotilainen M. Healthy full-term infants’ brain responses to emotionally and linguistically relevant sounds using a multi-feature mismatch negativity (MMN) paradigm. Neuroscience Letters 2018; 670: 110-115.
  13. Jönsson E H, Kotilahti K, Heiskala J, Washling H B, Olausson Hå, Croy I, Mustaniemi H, Hiltunen P, Tuulari J J, Scheinin N M, Karlsson L, Karlsson H, Nissilä I. Affective and non-affective touch evoke differential brain responses in 2-month-old infants. Neuroimage 2018; 169: 162-171.
  14. Pajulo M, Tolvanen M, Pyykkönen N, Karlsson L, Mayes L, Karlsson H. Exploring parental mentalization in postnatal phase with a self-report questionnaire (PRFQ): Factor structure, gender differences and association with sociodemographic factors. The FinnBrain Birth Cohort. Psychiatry Research 2018; 262: 431-439.
  15. Pulli EP, Kumpulainen V, Kasurinen JH, Korja R, Merisaari H, Karlsson L, Parkkola R, Saunavaara J, Lähdesmäki T, Scheinin NM, Karlsson H, Tuulari JJ. Prenatal exposures and infant brain: Review of magnetic resonance imaging studies and a population description analysis. Human Brain Mapping 2018.