Vanhempi ja lapsi halaavat - Turun yliopiston logo

Utvärdering av barnets och familjens psykosociala funktionsförmåga och stöd för föräldraskapet på rådgivningen

På den här sidan har vi samlat information avsedd för hälsovårdare om Var närvarande för ditt barn, Lägg märke till det goda i ditt barn och Starka tillsammans-verksamheten på rådgivningsbyråer.

Var närvarande för ditt barn-föräldraskapsprogrammet för treåringars familjer

I studien om föräldraskapsprogrammet Var närvarande för ditt barn utvärderas användningen av ett digitalt föräldraskapsprogram. Programmet har utvecklats för att stödja och stärka färdigheter i positivt föräldraskap, växelverkan mellan föräldern och barnet samt barnets gynnsamma utveckling. Studien är öppen för alla familjer vars barn kommer till treårskontrollen i kommunerna som deltar i studien.

Studien stöder rådgivningens familjearbete och rådgivningens uppgift att utvärdera barnets och familjens psykosociala funktionsförmåga. Därför genomförs studien som ett samarbete mellan barnrådgivningen och universitetet. Programmet baserar sig på Voimaperheets vårdprogram Lägg märke till det goda i ditt barn och på forskningsdata som samlats in från epidemiologiska studier och studier om föräldrahandledning.

Video: Var närvarande för ditt barn-studiens instruktionsvideo för föräldern
Tussitaikurit Oy / Marker Wizards Ltd

Frågor? Skicka e-post till arbetsgruppen på adressen olelasna@utu.fi

På mottagningen

Hälsovårdaren delar ut forskningsbroschyrer till treåringarnas vårdnadshavare i samband med treårskontrollen. Forskningsbroschyren finns tillgänglig på svenska och finska.

Forskningsbroschyrerna läggs fram i broschyrställningar, en i varje mottagningsrum. Ställningen placeras på hälsovårdarens arbetsbord.

Hälsovårdaren berättar kort för vårdnadshavarna om Var närvarande-studien i samband med rådgivningsbesöket och ger dem en forskningsbroschyr som styr dem till den digitala programplattformen. Hälsovårdaren visar för vårdnadshavaren var på broschyren uppgifterna som behövs för registrering (webbadress, registreringskod) finns.

Vid behov kan man visa vårdnadshavaren videon ovan eller berätta mer om studien:

Föräldraskapsprogrammet Var närvarande för ditt barn ingår i Åbo universitets Voimaperheet-verksamhetsmodell. Programmet är avsett för att stödja och stärka positivt föräldraskap, och därmed barnets styrkor och hela familjens välbefinnande.

Programmet är helt avgiftsfritt. Programmet genomförs helt via webben, och det kan användas med vilken som helst dator eller smartapparat. Familjen kan skapa användarnamn för en eller flera vårdnadshavare med registreringskoden som finns i forskningsbroschyren. I programmet ingår också en vetenskaplig studie som utvärderar programmets användning.

Först ska vårdnadshavaren ge sitt samtycke till att delta i studien, och sedan ska hen besvara en enkät som gäller familjens bakgrundsuppgifter och situation. I programmet ingår fem föräldraskapsteman som behandlas med hjälp av bl.a. läsmaterial, frågor, videor och serier. Vårdnadshavaren utvärderar sitt lärande och får respons från programmet. 

Om du funderar över något kan du kontakta forskningsgruppen direkt. Deras kontaktuppgifter finns i forskningsbroschyren.

Hur uppföljningen genomförs

Tidvis kommer vi att fråga hälsovårdarna via e-post hur många broschyrer de har kvar för att få information om hur studien framskrider. Det finns 20 broschyrer per bunt.

Studiens syfte

Var närvarande för ditt barn siktar på att stärka resurserna för föräldraskap och positiv växelverkan som stöder barnets psykosociala utveckling.  Positivt föräldraskap och stöd för det förebygger barnets känslomässiga problem och beteendeproblem, som utgör betydande utmaningar beträffande folkhälsan.

Målet på lång sikt är att utveckla digitala tjänster för social- och hälsovårdens servicesystems basnivå som stöder barnets och familjens välbefinnande och psykosociala funktionsförmåga.

Voimaperheet – Lägg märke till det goda i ditt barn för fyraåringars föräldrar

Lägg märke till det goda i ditt barn är en verksamhetsmodell som utvecklats för tidig identifiering och digitalt stödd, förebyggande vård av beteendeproblem bland barn i rådgivningsåldern. Studien stöder rådgivningens familjearbete och rådgivningens uppgift att utvärdera barnets och familjens psykosociala funktionsförmåga.

I verksamhetsmodellen ingår

  1. utvärdering av barnets psykosociala funktionsförmåga för alla barn under rådgivningens fyraårskontroll, samt
  2. föräldrahandledning som utvecklats för förebyggande och tidig vård av beteendeproblem för en del familjer.

Om din rådgivning genomför verksamhetsmodellen kan du beställa Voimaperheet-material och gå med på vår e-postlista för rådgivningsbyråer som deltar i samarbetet genom att skicka e-post till adressen voimaperheet(a)utu.fi.

Video: Voimaperheet – Lägg märke till det goda i ditt barn som stöd för hälsovårdarens arbete
Tussitaikurit Oy / Marker Wizards Ltd

Läs om föräldrars erfarenheter av programmet (på finska)

Kolmen kuukauden Voimaperheet-ohjelma mullisti elämämme

Hyvän huomioinen ja kehut toimivat niin lapsiin kuin aikuisiin

På mottagningen

På hälsovårdarens mottagning

  1. Familjen fyller i Voimaperheet-blanketten, som innehåller frågor om barnets beteende och humör samt familjens välbefinnande, och hämtar den till mottagningen. Blanketten skickas hem till familjerna till alla barn som fyller 4 år där minst en av vårdnadshavarna talar svenska eller finska. Om familjen inte har med sig en ifylld blankett fyller man i den på mottagningen.
  2. Hälsovårdaren använder blanketten som ett redskap för att ta upp barnets eventuella utmaningar.
  3. Hälsovårdaren antecknar sitt namn, sitt verksamhetsställe och sin kommun på blanketten.

Efter mottagningen och på läkarmottagningen

  1. De ifyllda blanketterna postas dagligen eller en gång i veckan från rådgivningen till Voimaperheet-arbetsgruppen på adressen ”Voimaperheet, Barnpsykiatriska forskningscentret, Lemminkäinengatan 3/Teutori, 20014 Åbo universitet”.
  2. Voimaperheet-arbetsgruppen skickar sammandrag av svaren på blankettens Styrkor och svårigheter-enkät (SDQ) till rådgivningen.
  3. På fyraåringens läkarmottagning fungerar Styrkor och svårigheter-sammandraget som ett redskap för att utvärdera barnets psykosociala utveckling.
  4. Voimaperheet-arbetsgruppen kontaktar de familjer som på blanketten utvärderar att deras barn har problem som relaterar till beteendet (≥ 5 poäng för avsnittet om beteende) och upplever att problemen är belastande. Familjerna erbjuds möjligheten att delta i föräldrahandledningsprogrammet där en förälder eller vårdnadshavare övar på att hantera utmanande situationer gällande uppfostran med hjälp av webbmaterial och handledningssamtal varje vecka. Det är frivilligt för familjer att delta, och deltagandet är avgiftsfritt och konfidentiellt. Handledningen genomförs från Barnpsykiatriska forskningscentret vid Åbo universitet.

Studiens syfte

Vanhemmuuden tuki on tehokas keino tukea lapsen mielenterveyttä ennaltaehkäisevästi. Voimaperheet-työryhmä kehittää käytösongelmien varhaistunnistusta ja tutkii Voimaperheet-toimintamallin käyttöönottoa yhteistyössä useiden Suomen kuntien kanssa.

Lisäksi käynnissä on Voimaperheet-hoito-ohjelman seurantatutkimus, jossa tarkastellaan toimintamallin pitkäaikaisvaikutuksia. Näin pyritään selvittämään, miten väestötasolle viety, etämenetelmin toteutettu vanhempainohjaus palvelee lapsiperheitä ja edistää perheiden hyvinvointia ja mielenterveyttä.

Starka tillsammans – förekomsten av mammans depressionssymtom under graviditeten och digital vård av dessa

Studien Starka tillsammans kartlägger förekomsten av depressionssymptom under graviditeten samt undersöker hur effektivt ett beteendeterapeutiskt vårdprogram som erbjuds via webben och per telefon är.  Till och med en femtedel av gravida kvinnor kan lida av depressionssymtom. Det går ändå lätt så att symptomen förblir oidentifierade och inte vårdas, eftersom det inte finns tillräckligt med vård tillgänglig. För att utveckla vården behövs information om hurdana symptom de gravida mammorna lider av och hur ofta.

Vården av graviditetsdepression har konstaterats ha en positiv inverkan inte bara på mammans mående, men också på hennes växelverkan med babyn samt på barnets senare utveckling. Därför är det viktigt att kartlägga affektiva symtom under graviditeten samt att utveckla och forska i vård som genomförs digitalt och via webben.

I Starka tillsammans-studien används EPDS-blanketten (Edinburgh Postnatal Depression Scale) som sållningsmetod. Som intagningskriterium används en gräns på 10 poäng (≥ 10 poäng) så att också mammor med lindrigare symtom ska identifieras.

Mottagningssituation

  1. I samband med antingen det första rådgivningsbesöket (ca gv 8–10, i Esbo) eller under det första ultraljudsbesöket (gv 11–13, i Egentliga Finland och Siun sote) ger hälsovårdaren den väntande mamman ett Starka tillsammans-kuvert.  Hälsovårdaren ber mamman att bekanta sig med kuvertets innehåll (forskningsmeddelande, blankett för samtycke, EPDS-blankett och dataskyddsmeddelande) där hemma och att returnera den ifyllda forskningsblanketten till hälsovårdaren under följande rådgivningsbesök (gv 15–19). Man kan delta i studien på svenska eller finska.

Forskningsskötarna håller regelbundet kontakt med mödrarådgivningarnas och/eller ultraljudsenheternas utsedda kontakthälsovårdare och ber dem om uppgifter om hur många Starka tillsammans-kuvert som delats ut till gravida mammor.

  1. Mamman lämnar in samtyckesblanketten och EPDS-blanketten till rådgivningen under gv 15–19. Hälsovårdaren kontrollerar samtyckesblanketten – alla punkter ska vara ifyllda. Om mamman inte gett sitt samtycke ger hälsovårdaren henne ett informationsblad om studien, dataskyddsmeddelandet och samtyckesblanketten som hon kan fylla i på mottagningen från Starka tillsammans-mappen.

Obs! Det är viktigt att mamman lämnar in forskningsblanketten till rådgivningen under vecka 15–19, eftersom forskningsgruppen måste nå mammorna som deltar i studien senaste under graviditetsvecka 21. Det är önskvärt att mamman skulle ge sitt samtycke under besöket, men vid behov kan mamman returnera det vid en annan tidpunkt enligt överenskommelse, så länge graviditetsveckorna i fråga inte överskrids. Uppföljningsenkäten som mäter vårdprogrammets effekt samlas in cirka 11 veckor efter att vårdprogrammet inleddes. På det här sättet strävar vi efter att se till att enkäten genomförs före babyn föds.

  1. Hälsovårdaren för bokföring (elektroniskt eller på papper) om mammorna som vägrar att fylla i samtyckesblanketten och/eller vars kunskaper i svenska eller finska inte är tillräckliga för att delta is studien. Den här informationen meddelas till forskningscentret på ett sätt som man kommit överens om med rådgivningen.

Fastän en väntande mamma skulle konstateras ha depressionssymtom och hon skulle delta i Starka tillsammans-studien styrs hon ändå via mödrarådgivningen till stödåtgärder i enlighet med rådgivningens egna vårdstigar.

Behandling av forskningsblanketterna på rådgivningen

Om mamman i samtyckesblanketten gett sitt samtycke till att EPDS-blanketten används skickar hälsovårdaren samtyckesblanketten och EPDS-blanketten till forskningscentret per post. Om mamman vägrar att låta använda EPDS-svaren i vetenskaplig forskning skickas endast samtyckesblanketten till forskningscentret. Det är viktigt att alla samtyckesblanketter skickas till forskningscentret oberoende av mammans ställningstagande.

Blanketterna skickas till forskningscentret en gång i veckan.

Studiens förlopp

Om mamman ger tillstånd till att kontakta henne och använda svaren i vetenskaplig forskning, och hon på basis av svaren bedöms ha depressionssymtom, tar forskningscentrets familjehandledare kontakt med henne per telefon. Syftet med att kontakta mamman är att berätta mer om vårdprogrammets forskningsskede. Under samtalet går man också igenom faktorer som kan påverka deltagandet i studien.

Efter att hon kontaktats placeras mamman som deltar i studien slumpmässigt antingen i gruppen som deltar i det digitala vårdprogrammet eller i jämförelsegruppen. I studien finns två grupper, eftersom vi strävar efter att utreda vårdprogrammets effektivitet genom en randomiserad kontrollerad studie.

I Egentliga Finland innehåller studien också en biologisk del. Om mammorna ger sitt samtycke kommer man i studien att använda överskottet av blodprovet som tas under den tidiga graviditeten som del av den normala graviditetsuppföljningen, kindcellsprov (i början och slutet av vårdprogrammet), vävnadsprov (moderkakan), blodprovet från navelsträngen och barnets mekoniumprov.

Studiens syfte

Studiens syfte på lång sikt är att utreda förekomsten av graviditetsdepression och om man med hjälp av ett beteendeterapeutiskt vårdprogram som genomförs via webben och per telefon kan minska risken för depressionssymtom under graviditeten samt ha en positiv inverkan på växelverkan mellan mamman och barnet och på barnets utveckling också på längre sikt.

Bakom depressionen ligger ofta förutom psykiska faktorer och faktorer som relaterar till livssituationen också biologiska faktorer. I Egentliga Finland försöker man med hjälp av de biologiska proverna att få ytterligare information om hur graviditetsdepression och dess vård påverkar mamman och barnet som föds.