Köttets straff och lukten av synd

Birgitta beskrivs som en dygdig förebild för andra kvinnor under sin livstid. Utöver att visa exempel gav hon även direkt vägledning, råd och ibland fällde hon också domar över syndare. Det påstås att Birgitta var så känslig för synd att hon omedelbart kände doften av svavel, om det fanns människor närvarande som inte bekänt sina synder. I Birgittas visioner fokuseras mycket på synd, hur man undviker den och på nåden.

Uppenbarelser om syndiga själar

I Birgittas uppenbarelser fick hon information om sina medkristnas synder. En gång bevittnade Birgitta domen över en själ och därefter berättade en ängel för henne om den berörda själens lidanden i skärselden på följande sätt: ”Nu lider den själen i eldens brännande hetta och darrar av kylan, själen är blind i mörkret och rädd för att se demonerna, döv för Djävulens rop, hungrig, törstig och förvirrad.” (Rel IV:8) Liksom synderna är mångfacetterade och varierande, är även de påföljande straffen olika och skiftande. Tiden i skärselden kunde förkortas genom goda handlingar under livet eller genom vänners bistånd efter döden.

Flyende demoner – jungfru Maria ger tröst

I Birgittas visioner plågade djävulen ofta henne och försökte få henne att tvivla på sin tro. På liknande sätt tröstade Kristus och ibland Jungfru Maria henne. Kampen mot synd fortsatte efter Birgittas död genom de mirakel hon utförde. För att kunna helgonförklara henne samlades mirakel in, och bland Birgittas mirakler finns det ovanligt många personer som varit besatta av djävulen eller på annat sätt blivit plågade. Ibland var anledningen till besattheten förtal av Birgitta eller åtminstone ifrågasättande av hennes helighet. Således kunde Birgitta skicka demoner för att straffa dem som behandlade henne respektlöst eller de syndiga. Naturligtvis befallde Birgitta demoner åt andra hållet också: hennes kraft fick onda andar att fly och många besatta blev botade efter att ha bett om Birgittas hjälp.