En uppenbarelse av den nya klosterregeln

Tanken på att grunda ett nytt kloster byggde på en uppenbarelse som Birgitta hade fått. I den gav Kristus henne en ny klosterregel. Själva klosterbyggandet tog fart tack vare Birgittas goda relationer till makteliten. År 1346 fick hon av kung Magnus Eriksson (1316–1374) och drottning Blanka det kungliga godset Vadstena vid Vätterns strand i Östergötland.

Birgitta behövde påvens bekräftelse för den nya klosterregeln, men detta var inte enkelt att få. År 1215 förbjöd nämligen det fjärde Laterankonciliet (kyrkomöte) grundandet av nya klosterregler helt och hållet. Trots detta lyckades Birgitta övertyga påven om nödvändigheten av den nya regeln. Påve Urban V (påve 1362–1370) godkände Birgittas regel år 1370, dock endast i en modifierad version och bara som ett tillägg till den redan existerande Sankt Augustinus klosterregel. Den officiella latinska benämningen för den birgittinska klosterordern blev Ordo Sancti Augustini Sancti Salvatoris nuncupati (Sankt Augustinus orden, namngiven efter den Helige Frälsaren).

Efter regelns godkännande accelererade byggandet av klostret i Vadstena och det invigdes officiellt år 1384. Vid den tiden hade Birgitta varit död i nästan ett decennium, men hennes dotter Katarina fortsatte moderns arbete genom att utveckla klostret och birgittinorden.